Första
Sprungit med Lison ikväll, vilket förövrigt är min första träning (bortsett från skolidrotten) sen jag kom till Frankrike. Ser därmed mig själv som friskförklarad från min nästan två måndaer långa förkylning med halsfluss och prickar och allt vad den har inneburit.
Känns bra. Mycket bra! Nästa gång blir det nog dock en runda i skogen istället för på stadion, föredrar minst sagt en halvt igenväxt slingrig stig framför en slät bana med exakt utmätta metrar hit och dit.
"
Känns bra. Mycket bra! Nästa gång blir det nog dock en runda i skogen istället för på stadion, föredrar minst sagt en halvt igenväxt slingrig stig framför en slät bana med exakt utmätta metrar hit och dit.
"
Kött
Vad är egentligen meningen med att äta kött med fin stekyta, men som är kallt och rått i mitten?
- Visst, det går snabbare att laga såklart, det förstår jag med. Men sen tar min egenkomposerade lista med fördelar slut.
Så gott är det ju inte när biffen är helt rå i mitten och köttsaften rinner ut på halva tallriken.
Sen tycker jag visserligen att det känns lite som att skära av ett ben och sätta tänderna i medans kossan står brevid och tittar på. Och så inbillar jag mig att jag ska bli sjuk också. Helt klart två osanningar, men lite hemskt är det väl ändå, eller är det bara Svenska normer eller min uppväxt som är skruvad?
"
Paris
Fyra dagar i Paris med svenskt sällskap har passerat. Vi har mest latat oss, men ändå hunnit med en hel del.
Vi har plankat i metron.
Och lyssnat på metromusiker. Mycket mysigt och stämningsgivande om man frågar mig.
Kramat björnar vid eiffeltornet.
Tittat upp så vi nästan fick ont i nacken, men ändå bestämt oss för att stanna på backen med torn och höstfärgade löv högt över baskern.
Hedwid och Freja har läst kartan, och mitt lokalsinne har visat sig vara ganska värdelöst.
En kväll shoppade vi kläder i lösvikt.
Jag har trängts i trånga vintagebutiker med flera våningar och konstaterat att det går mycket skräp på ett fint plagg.
Vi hann med ett sista minuten besök på affären som säljer svenska varor som Kalles kaviar, saltlakrits, och gravad lax.
Och så har jag snabbfotat Moulin Rouge, mest för sakens skull.
Och så har vi pratat om hur det faktiskt är att vara utbytesstudent i Frankrike, delat erfarenheter om knasiga franska vanor och kedjerökande vänner, vandrat runt, myst på charmiga barer och såklart fikat... I mängder, något som kan behövas i ett kyligt paris när man för en gångs skull har fikasuget sällskap.
Jag har haft jätte roligt och är väldigt glad att det annordnades en träff nu på lovet (även om jag är lite missnöjd med organisationen av det hela). Hoppas att alla känner att vi tar nya tag efterlovet och att resan trots för lite sömn uppbingade någon form av energi!
"
Sagan om sagan.
Här kommer sagan bakom de små sagorna - hur hamnade lilla jag i stora Frankrike?
Det började en höstig dag för ganska exakt ett år sedan, då min franskalärare engagerat berättade hur bra det skulle vara för oss ungdommar att åka till Frankrike själva ett år. Hon frågade vilka som var intresserade och delade ut brochyrer med information. Skoltrött och nyfiken, tyckte jag att det lät intressant, snappade åt mig lite information och skummade igenom. Jag gick hem till de käraste föräldrarna och berättade att jag ville åka till Frankrike och frågade om det var möjligt?
- Ja, jo varför inte. Jag blev supermotiverad...och var det i ungefär två månader. Vad som händer sen vet jag inte riktigt, men intresset svalnade en del, projekt Frankrike föll nästan i glömska.
Sista dagen för ansökan var 18 december och det datumet närmade sig med stormsteg. Jag hade i princip bestämt mig för att låta den dagen passera som alla andra, men kvällen den 17e fann jag iallafall mig själv framför ett worddokument på knackig franska. Google translate öppet i en flik brevid facebook, tänkte att
- Äh det är inte så pjåkigt, jag kommer ändå inte bli antagen.
Det blev fredagen den 18e, och på lunchen sprang jag genom ett blåsigt växjö, via fotografen, till posten. Såg till att brevet fick stämpel med dagens datum. Men oj, vad hade jag nu gjort? Impulsiva dumma jag. Låt oss se det som en rolig grej, jag ger det en chans.
Jodå, frammåt våren fick jag besked om att det var dags för intervju. Vi bokade tågbiljetter, och tog ledigt från jobb och skola, sen åkte jag och Syster till stockholm.
Intervjun var hemsk.. Det var jag och en kille till, först fick vi prata på svenska om varför vi ville åke och hur vi kände för att lämna vänner och familj hemma ett år. Sen var det dags att plocka fram franskan, låt oss säga att det gick sådär och att det inte hade skadat att ha läst lite på passande språk på tåget. Känslan när vi gick från IPK till Beyond Retro var rent ut sagt att det hade gått skit. Den där franskan tar mig aldrig till frankrike.
Väntan mellan intervjun och antagningsbeskedet kändes som en evighet, och helt plötsligt låg där ett brev med en numera välbekant logga. Jag var antagen, tydligen var det inte franskan som var avgörande iallafall.
Det blev dags att tänka efter ordentligt. Vad vill jag egentligen!? Jqg vet inte hur många gånger jag tänkte fram och tillbaka, men jag kom flera gånger tillbaka till samma slutsats som strax innan 18 december. Det där var nog inget för mig, jag låter det passera, stannar kvar hos min familj och tar studenten med min klass. Men helt plötsligt hade mitt impulsiva jag tagit över igen och innan jag riktigt förstod det hade jag hade tackat ja.
Fastän jag hela tiden visste att beskedet numera var bindande och kontarakten var underskivna så tänke jag att det är inte säkert att jag får åka, inget är ju helt klart förrens de har hittat familj och skola åt mig, så jag får nog stanna hemma ändå. (Ja, jag är pessimist).
Vi åkte till huvudstaden igen, och där, mitt bland dagsordning och information fanns ett dokument med information om fin franska skola och familj. Där blev det verklighet, min sista utväg var kapad, jag skulle till frankrike! Jag skrev mail på (säkerligen) knappt begriplig franska till familjen och skolan och fick svar på engelska. Visste inte riktigt hur jag skulle tolka deas val av språk, var jag så usel på franska, eller ville dom bara underlätta för mig och slippa missförstånd?
Vid det här laget var det sommarlov och jag räknade ner dagarna till avfärd. 100, 80, 20, 1. Snabbt som tusan var det dags att krama om alla kära en sista gång på väldigt länge. Många kramar, men inga tårar. Och som i ett trollslag satt jag där på flygplanet brevid den danska mannen med rakade armar och lyssnade på franska barn som inte klarade av att vara tysta i två minuter.
Och här är jag nu, i Frankrike, hos en underbar familj och på ett internat som jag tycker bättre och bättre om för varje dag som går, med fina vänner som skrattar precis lagom mycket när jag säger fel på sifforna 14 och 40. Ibland är det förjävligt, men det blir mer och mer sällan och jag börjar känna mig hemma här. Språket blir bättre för varje dag som går och ibland är det till och med ombytta roller på vem som skriver av vems anteckningar.
Fast precis just nu, när detta inlägget blir tillgängligt för dig att läsa i den stora cyberrymden, så är jag i Paris. Tillsammans med hela nio andra vikingar som har gått igenom ungefär samma sak som jag det senaste året, och som har mer eller mindre likande sagor att berätta.
Kanske sitter vi i denna stund och dinglar med benen från eiffeltornet, eller shoppar secondhand kläder per kilot?
"
Som hemma.
Lov, efterlängatde älskade höstlov!
Den underbara känslan av att man slipper lyssna på lärare alldeles för många timmar varje dag, känslan av att slippa sudda och räkna om, av att slippa stiga upp klockan sju varje morgon. Den känslan är precis densamma som hemma. Sådär så man går med lite lättare steg på eftermiddagen än på morgonen fast väskorna är fler och betydligt tyngre.
Nu väntar två lediga veckor med massor med trevliga aktiviteter som jag ser fram emot väldigt mycket!
Imorgon åker vi till Paris, och om exakt en vecka (jag har räknat Pappa!) så kommer mina föräldrar hit. Sen är det en klassfest och mycket latande kvar som gäller.
Lilla Doris, som inte är så liten nästa gång jag ser henne. .
Bortsett från det faktum att min lilla Doris inte är bäbis längre, så är situationen fin som snus om du frågar mig!
"
Det dâr borde jag vâl inte ha fattat..
Det hânder mig oftare och oftare nu. Det dâr att jag fattar precis vad nâgon sâger. Fast nâr det gâr upp fôr mig att jag har fôrstâtt dâ blir jag lite misstânksam pâ om jag verkligen har uppfattat allt râtt? - Fôr det dâr var vâl ândâ lite fôr komplicerat fôr mig?
"
"
Internat
Jag råkar veta att det finns några som brukar titta in här som undrar hur det ser ut på skolan och internatet, så jag har tagit lite bilder åt er. Till min skola hör det två internat. Det ena (som jag bor på) ligger precis vid skolan, och det andra ett par km iväg. I varje rum är vi tre eller fyra, Jag bor med två fina flickor som båda två heter Delphine.
Såhär ser der ut när man står i hallen i vårt rum.
Och här har ni min säng (i hörnet) och mitt skåp. Ska tilläggas att jag precis har påbörjat projekt; göra fint, med att sätta upp foton och teckningar.
Och här är vårt minimala badrum. Klokt nog har dom som byggde stället insett att det behövs stora speglar när man ger tre flickor i ett litet badrum.
Sen är jag lite mesig och kände inte riktigt för att langa upp kameran mitt i skolan och börja fota där, men det är ganska basic, ser ut som vilken skola som helst.
Galen fin vän i trapphuset.
Och finaste Florence! Och jag när jag käkar bröd med enhörningstofs i pannan.
Nu vet ni hur internatet ser ut iallafall, och att det åtminstonde är befolkat med ytterligare två galna flickor.
"
Bästa sidan
I lördags visade Frankrike sig från sin bästa sida.
Jag låg och drog mig länge innan jag gick upp och gjorde iordning en svensk frukost.
Jag på marknad och tittade på människor och färgglada frukter.
Och snygga gubb-baskrar, har aldrig sett så många baskrar på en gång innan. Tydligt teckan på att jag fortfarande befinner mig i Frankrike.
Jag åkte och simmade, och kände att jag gjorde något vettigt. Bra känsla.
Och sen hände det...
Jag och Corinne åkte till Emmaus och jag fyndade en av de finaste 60-tals klänningarna jag sett på länge för ynka 4 euro.
Tänkte att ni gärna ville se halva min vinterkappa, lite av min stökiga byrå, kameran jag fotar med och lp-skivorna i Lisons rum, så jag letade upp den perfekta vinkeln i spegeln och klämde ihop allt i en bild. Allt för er skull helt enkelt.
Tänkte bara säga det, och påminna om att materialisk-vintage-lycka är en av de bästa!
Ha en höstig tisdag, och glöm inte baguetten!
"
:)
Kommer du ihâg den dâr fysik kontrollen jag skrev om fôrra veckan?
Vi fick veta resultatet pâ den idag, och gissa resultatet.....
Vi fick veta resultatet pâ den idag, och gissa resultatet.....
11.5/20 pâ en kontroll dâr klassens medel var 9.89. Det ni, det râcker gott och vâl fôr att fâ mig att flina fânigt en lâng skoldag. Och det râckte visst till att impa pâ klasskompisar med.. Fast det var ju sâklart inte riktigt meningen - bara en rolig bieffekt, smeknamnet Einstein âr nâmnligen inget jag vill behâlla.
Och bara fôr att jag gillar listor och att râkna ner (och upp) till roliga saker sâ kommer hâr en finfin lista.
Idag âr det..
.. 3 dagar till vi fâr lov
.. 4 dagar till jag beger mig till Paris med de andra svenskarna
.. 10 dagar till Mamma och Pappa kommer hit
.. 62 dagar till julafton
och .. 52 dagar sedan jag lâmnade Sverige
"
Saknaden
När jag har hemlängtan, eller bara håller på att sakna ihjäl mig efter något hemma då skriver jag ner det. För mig är det faktiskt det bästa sättet att bli av med den jobbiga känslan. Det är som att man sparar saknaden, men på pappret istället för i sinnet.
Fiffigt är vad det är - och fint brukar jag få höra av nyfikna fransmän som undrar vad jag pysslar med.
Det tog mig 44 dagar att sakna detta.
Och än har jag inte börjat på ett nytt blad...
"
Frankrike
Eftersom Frankrike bestämde sig för att ge mig en halsfluss som "en-månad-i Frankrike-present", vad kan då passa bättre än en förkylning med småfeber för att fira 50 dagar tillsammans. Tack snälla värdland! Jag ser med stor längtan fram mot två månaders firandet!
"
På franska
Jag skrev ju att jag skulle visa er hur mina kladdiga konstnärliga alster har fått ge plats åt anteckningar på franska på lösbladen jag flitigt placerar framför mig med, pennan i högsta hugg, varje lektion.
Här har vi "anteckningar" från historian den 11e september, dag 10 på fransk mark. Som ni ser är det mest trött kreativitet, små tankar och låttexten till en urusel låt. Den lektionen ägnade jag även en stund åt att rita av mobilförbudsskylten, det sitter en sådan i varje klassrum, något som roar mig väldigt mycket utan att någon fattar varför. Måste erkänna att jag är väldigt sugen på att knycka en innan jag åker hem.
Och här har vi anteckningar från den 18e oktober, vilket var dag 47 i baguettlandet (och den bästa Mammans födelsedag!) Fortfarande kladdigt och knappt läsbart, men det var ju inte handstilen vi skulle kolla på, fokusera på språket nu, det är på franska!
Sen ska jag bre på skrytet lite extra, och framhäva att detta är en (för mig) lite jobbig lärare, då han mest pratar om ämnet, och så får man själv räkna ut vad som är värt att skriva ner. Detta resulterar ju såklart i att mina ambitiösa klasskompisar skriver oavbrutet under hela lektionen, och jag... Ja, jag skriver väl inte riktigt lika mycket, men vad gör väl det? Det är redan mycket bättre än vad det var i början, och ännu bättre ska det bli - vänta bara!
"
Tant
Visste ni att jag är en riktig tant (eller på väg att bli iallafall)?
En av mina favoritaktiviteter är att gå på marknad. Vilket jag numera gör nästan varje lördagförmiddag.
Jag har en nästan aldrig sinande karamellburk på skrivbordet.
Skriver såklart brev och kort till mina nära och kära i Sverige och väntar tålmodigt på svar.
Och på kvällarna kryper jag upp i soffan framför kaminen och stickar.
"
Paket
Här kommer ett allderles strålande exempel på sådant som piggar upp vilken mesig höstdag som helst här borta. Det hela börjar med att Corninne knackar på dörren till mitt rum och tjoar glatt att jag har fått paket.
Frimärkerna skvallrar odiskret om varifrån det kommer.
Och när jag öppnar så finns där ett fint handskrivet brev som har färdats hela vägen hit bara för min skull, och lite svenska delikatesser såklart.
Och ett par bilder på de fina systrarna som skickat det.
Tack så mycket älskade vänner! <3
Nu ska jag springa ner på stan en vända och inhandla häftmassa så bilderna kan få hedersplatsen på internatet.
Nu ska jag springa ner på stan en vända och inhandla häftmassa så bilderna kan få hedersplatsen på internatet.
"
Triumf
Jag fick 5/20 pâ en kontroll i SVT pâ ADN avkodning och mitos som jag inte ens pluggat till fôrra veckan. Klassens sâmsta hade 3 poâng, och medel var 7.87.
Jag tar det som ett ganska pâlitligt kvitto pâ att sprâket verkligen har blivit bâttre sen jag kom hit. I bôrjan âgnade mig nâmnligen mest ât att rita dâr det numera âr fullt med anteckingar, ska visa er vad jag menar i helgen. Nu âr det matteplugg pâ schemat.
"
Mardrômmar
Jag har bôrjat drômma mardrômmar om min tid hâr, att jag blir tvungen att avbryta och âka hem tidigare.
Jag drômmer att Mamma och Pappa tvingar mig att fôlja med dom tillbaka till Sverige nâr dom har hâlsat pâ. Och att min franska inte har fôrbâttrats nâgot alls nâr jag kommer tillbaka. I en drôm fâr jag helt ovântat besked om att jag mâste byta vârdfamilj omedelbart, och den nya familjen visar sig vara ett helsvenskt par i skâne.
Hur knasigt âr inte detta? Sâ mycket skulle jag inte sâga att jag gillar det hâr ân, nâr hemlângtan slâr till vill jag ju bara âka hem, mer ân nâgot annat. Ândâ kânns drômmarna som det vârsta som skulle kunna hânda mig, jag fâr en sâ stark kânsla av besvikelse, och uppgivenhet. Fast nâr jag âr vaken vet jag ju att det inte alls behôver vara nâgot stort nederlag att avbryta och âka hem, det kan ju hânda sâ mycket som fâr en att fatta det beslutet.
"
Fysik
Idag har vi kontroll i fysik, och vet ni vad? Jag har faktiskt pluggat, och fôrstâtt (tror jag). Sen fâr vi vâl se om jag fôrstâr frâgorna, det brukar vara det som âr problemet.
Tânkte bara berâtta detta och tigga lite berôm, dâ jag annars ser detta som ettt "ta det lugnt, ingen prestationspress i skolan âr".
Sâ hâll nu tummarna fôr mig!
"
Tânkte bara berâtta detta och tigga lite berôm, dâ jag annars ser detta som ettt "ta det lugnt, ingen prestationspress i skolan âr".
Sâ hâll nu tummarna fôr mig!
"
Surt
Idag har jag haft en tvâttâkta hemlângtandag. Har gâtt runt hela dagen och kânnt mig oônskad och ivâgen, och tânkt att "om jag bara hade varit hemma nu sâ hade allt varit sâ mycket bâttre". Fast det âr ju inte sant. Inte helt sant iallafall. Fôr jag har ju dâliga dagar nâr jag âr hemma likvâl som nâr jag âr hâr, och det vet jag ju - egentligen. Fast det âr svârt. Och irriterande. Min franska har nâmnligen kommit sâ lângt att jag fôrstâr en hel del nu, men kan fortfarande sâga ungefâr lika mycket som ett tre mânader gammalt barn. Eller sâ kânns det iallafall. Det har bôrjat stôra mig sâ mycket att inte kunna sâga det jag vill nu. 45 dagar. Jag har ju kompisar hâr, och jag vill gârna kunna ha lite intulektuella diskussioner med dom, men nej... Kânns som jag snart inte har nâgra kompisar hâr annars, blir ju bara en tyst efterhângsen svans.
Surt sa râven - och surt sa jag.
"
Min dag
Alltsâ jag dôr seriôst av skratt hâr borta!
Klicka, bara klicka, och LÂS!
http://www.underbaraclaras.com/claras-utstyrslar/klippdockan-och-bajsincidenten/
"
Semelsaga
Det var en gâng en vilsen flicka som inte visste att den dubbla lektionen matte var instâlld, det visste alla andra i klassen. Sâ hon stog dâr utanfôr klassrummet och vântade och vântade, ânda tills hon fick veta att lektionen var instâlld. Dâ gick hon till cdi, men det var stângt.
-Vad gôr man nâr man âr helt sjâlv, har hâltimme och cdi âr stângt?
-Jo, dâ fâr man luffa runt lite, sâ det gjorde hon. Tillslut hamnade hon nere pâ internatet som hon visste skulle vara lâst precis som alla andra dagar, men se dâr, det var ôppet!! Tyst smôg hon uppfôr trappan, spanade efter elaka stâdtanter och tassade fôrsiktigt in pâ sitt rum. Sâ tog hon fram sin rôda bok, krôp upp mot vâggen i sângen och lâste. Och lângtade hem.
"
Fel
Idag har jag blivit lite förbannad...
Jag var nämnligen ute på promenad
Här har ni anledningen till min ilska.
- Var är min höst? Det är mitten på oktober och det blommar fortfarande... Blä.
"
Långt kvar
Temperaturen har krupit ner till ensiffrigt. Vi eldar för fullt i kaminen och det luktar lite rök i huset. Raggsockarna sitter permanent på fötterna. Katten kommer in med frusna tassar och sval päls. Luften är sval och vintertorr.
Ja, jag får julkänsla. Jag vill gå på julmarknad. Provsmaka. Adventsmysa hos mormor och morfar. Vira halsduken ett extra varv. Bli allderles röd om näsan. Sjunga Bered en väg för herran. Sitta framför brasan och pyssla. Smita undan och i hemlighet slå in pysslet. Känna lackdoften i hela huset. Äta pepparkaksdeg. Kasta snöboll på Signe och nästan bli mulad tillbaka. Låta adventsljusstaken lysa hela natten. Ligga i en snödriva och filosofera med fina vänner. Jag vill vakna tidigt, tassa ner till granen och äta lussekatt till frukost. Och så längtar jag till den där speciella morgonen då det är dags. Till julafton.
Men.
Här är fortfarande löv kvar på träden. Jag har inte fyllt år än. Det är långt ifrån minusgrader. Och inte att förglömma, det bara är den 14e oktober.
"
Vânlig sjâl
Jag har lyckats samla pâ mig ett par frâgor som jag inte finner svar pâ under mina 41 dagar hâr, kanske finns det nâgon vânlig sjâl som kan hjâlpa mig att râta ut frâgetecknen?
-Varfôr duschar majoriteteten av eleverna hâr inte efter idrotten? -Ja, det mârks pâ lukten i klassrummet under fôljande lektion.
-Varfôr existerar inte skâp att fôrvara sina skolbôcker i (jag har blâmârken pâ axlarna efter vâskan)?
-Varifrân kommer alla vuxnas frenetiska facebook-och-mobil-hat hos eleverna, nâr dom sjâlva inte ens stânger av ljuden under lektionerna?
-Varfôr fôrekommer det minst ett vattenkrig om dagen i matsalen?
Och -Varfôr ska det promt serveras (och âtas) baguette till VARTENDA mâltid?
"
Sagan om besôket
Det var en gâng en Prinsessa som bodde i ett slott hos en snâll kungafamilj i ett land lângt, lângt borta. En sôndag nâr alla faten var tômda och magarna mâtta frâgade Drottningen om Prinsessan inte ville ha besôk av sin saknade familj som hon inte sett pâ mânga mânga âr (lâs: dagar). Visst ville Prinsessan det, sâ hon skickade ivâg sin vackraste brevduva med en sprakande fârgglad inbjudan till sina saknade i sitt hemland lângt, lângt borta. Det drôjde inte lânge innan hon tog emot en duva med svar. Sjâlvklart ville hennes fôrâldrar, Kungen och Drottningen frân hennes hemland komma och besôka henne och se detta kungarike lângt lângt borta. Resan arrangerades snabbt och ordnades sâ att Kungen och Drottningen kunde vara med och fira Prinsessans 17:e
fôdelsedag. Prinsessan var sâ glad ôver dessa underbara nyheter att hon svâvade fram pâ smâ fluffiga rosa moln hela dagen, och har jag inte fel sâ gôr hon det ân, medans hon fôrhoppningsfullt vântar.
"
Prickig
Jag tror snart att jag ôvervâger att modifiera uttrycket "allt med prickar pâ âr fint". Jag till exempel, jag âr inte ett dugg fin med prickar pâ. Jag âr prickig ôverallt och det âr inte fint nâgonstans, inte ens i handflatorna.. Ser mest kul ut. Och kliar. Jâttemycket kliar det, sâ mycket att det kânns ganska vârdelôst att plugga Franska/Engelska glosor som egentligen âr ganska akut.
Fôrresten, det âr inget farligt som jag kommer dô av, inte ens bli lite dummare av. Dr. Dance kunder nâmnligen berâtta fôr mig vad det âr fôr nâgra prickar, och det âr en allergisk reaktion pâ antibiotikan som han skrev ut till mig fôr halsflussen. Lite ironi varning pâ det.
"
Fôrresten, det âr inget farligt som jag kommer dô av, inte ens bli lite dummare av. Dr. Dance kunder nâmnligen berâtta fôr mig vad det âr fôr nâgra prickar, och det âr en allergisk reaktion pâ antibiotikan som han skrev ut till mig fôr halsflussen. Lite ironi varning pâ det.
"
Returnerad
Sâ var jag tillbaka i sângen vid fônstret i skolans vilorum. Precis en vecka sedan sist. Denna gângen har jag dock bytt ut halsont och feber mot finfina utslag som har bosatt sig ôver hela min kropp. Skolsyster har ingen aning om vad det âr, sâ om en timme ungefâr ska min engelsklârnare (tack och lov) fôlja med mig till doktorn. Intressant att hôra vad Dr.Dance har att sâga denna gângen. Ska man frâga om han har stammiskort kanske?
"
"
Adjektiv
Jag skulle kunna anvânda hur mânga mâlande fina adjektiv som helst fôr att beskriva gârdagen, men om jag mâste vâlja ett sâ blir det utan tvekan hungrig. Det var nâmnligen mândag igâr mina kâra vânner, och fôr mig innebâr mândagar frukost kl 6.15; lunch kl 12.30 och middag kl 20.00. Inga stôrre problem tânker man nâr man ser det, eller hur? Dâ lâgger jag till ytterligare en fôrutsâttning , skola kl 8.15 - 17.45. Aj, visst blev det lite vârre nu, men jag glômde en viktig detalj fôr alla som fortfarande befinner sig i 10-kaffets land; inget fika, inga mellisar, inte ens fruktstund.
Men nu ska jag inte bara klaga, fôr nâr det vâl var dags fôr mat igâr sâ var den jâttegod, trerâtters med baguett och allt som hôr till (och absoult inte kan utelâmnas).
Idag har jag lite nâdigare mattider, har idrott ocksâ sâ jag tânkte kolla upp hur man gôr fôr att skriva in sig pâ volleyboll pâ onsdagarna och sen har jag engelska istâllet fôr fransk historia. Dagens minus (fôr att jag âr pessimist och inte bara kan vara possitiv) âr dock att jag vaknade med utslag i hela ansiktet imorse, sâ nu ser jag ut som en rodnad liten svensk med massa acne. FINT!
Puss pâ er, ha en bra dag och ât ordentligt med baguett.
"
Inte noll!
Fick precis veta att jag fått 3/10 och 6/20 på två kontroller i SVT. Vet ni vad? Det är inte noll, och det är inte sämst i klassen!
Kan ju säga att jag blev minst sagt glad när jag insåg detta, blev dock inte lika glad när min värdmamma upplyste mig om att det inte var några bra betyg... Jag lixom bara tack jag vet, men jag är ny här, pratar dålig franska, och behöver inte få just den detaljen förklarad.
Godnatt på er, och ha en supervecka!
"
Shopping
Igår tog jag och Lison tåget till St Etienne, som staden visade sig heta. Där ägnade vi oss åt bland annat något så orginellt som shopping. Vet inte vad det är med mig (eller modet här?) men hittar nästan inget som jag gillar, köpte iallafall en välbehövlig stickad tröja och färgpennor. Så nu ska jag ägna resten av hösten åt att mysa i min tröja med öppet ut till min franska balkong och rita fula gubbar med mustach. Sen mötte vi upp Margaux och gick och fikade på ett 90-tals café. Har tyvärr glömt bort både namn och vart det låg, men om ni nån gång ramlar dit - ta en paus, lyssna på lp-skivor och beundra jukeboxen! Mer shopping, onda fötter och ganska snart en trött och hungrig Fanny, som fick vänta läänge på mat då sällskapet var kräset med vad som skulle stoppas i magen.
En rolig vägg vi gick förbi i början av matletandet (medans det var ljust). Tyvärr syns det väldigt dåligt vad det står, men 9 emplois, 232 coscerts gratuits.....
Tillslut landade vi iallafall mätta och på lite bättre humör på stället för "konserten", som jag snarare skulle kalla ett gig. Musiken var väl sådär, mitt humör likaså då jag nyligen fått lite trista nyheter hemmifrån. När kvällen blev natt begav vi oss hem till Margaux, där jag somnade så fort jag la huvudet mot kudden.
Nu väntar en hel vecka på internatet. Läääääääängtar (eller?)
"
Att gå i ide
Nu känner jag mest för att ställa mig på balkongen, skrika dessa ord högt;
För att sedan dra täcket över huvudet och sova ett par veckor.
VA?!
Jag har nu klarat av nästan en hel vecka med halsont, äckel-medicin och dubbade filmer. Idag tyckte jag dock att det var lite tråkigt att bara ligga hemma och dega själv en hel dag till...
...Så jag steg upp i ottan, tog på mig min varmaste jacka och följde med min värdmamma till hennes jobb. Hon är lärare för en klass dundersöta 4-åringar(!), ja, det ska stå FYRA. Dom är dock inte yngst på skolan. I Frankrike är det nämnligen inte ovanligt att barnen börjar skolan redan vid 2-3 års ålder (Har tyvärr inte räknat hur många gånger jag har langat fram ett förvånat ansiktsuttryck idag.)
Nu ska jag inte få det att framstå som att det är undervisning så som det är för större barn, för det är det inte. Här är mycket lek och stojj, men det är definitivt strängare än dagis i sverige, jag skulle nog likställa det med sveriges F-klass (för dom som har oturen att få en riktigt sträng fröken/magister). Dagarna är dock långa (börjar runt halv 9 och slutar runt 4), och grupperna stora. Corinne och hennes kollega hade en "liten" klass detta året, 21 barn. Sen kunde jag inte låta bli att fråga om barnen får betyg redan när de är så pass små.
-Det får dom inte förrens dom är större, 6 år tror jag. Än får dom bara en färg(??!)
Ojoj, tänkte jag och förklarade att i Sverige får man sitt första betyg då man är 14, och att vi har haft ganska livliga debatter om att sänka den åldern till 12.
Gissa hur många lärares hakor jag har släppt idag, då jag har berättat om hur skolan är annorlunda i Sverige?
Barnen var iallafall hur gulliga som helst, och jag tror att jag börjar förstå lite varifrån diciplinen och respekten som jag upplever i min klass kommer. Ska jag vara ärlig så förstod jag nog knappt hälften av undervisningen under dagen. Det känns lite tragiskt, och även fast jag vet att dom har levt i Frankrike i 4 år och jag har läst franska i 4 år, så är det en aning knäckande. Jag kände mig verkligen dum i huvudet när jag inte förstod vad som precis mumlades till mig, och sedan fick uppfodrande blickar av otåligga barn som väntar på svar på något som jag knappt har en chans i världen att förstå. Hoppas jag kan få komma tillbaka när jag har lite med franska att briljera med.
Dagens stora triumf; har läst en hel bok på franska (och förstått)!
Imorgon bär det av på konsert i en lite större stad här i närheten. Just nu vet jag knappt vad staden heter, vilka vi ska dit med, och än mindre vilken typ av musik vi ska lyssna på (är det ens musik?). Den som lever får se brukar man ju säga, så (förhoppningsvis) kommer här en uppdatering om vad jag råkar ut för innan helgen är slut och jag återvänder till min hårda säng på internatet.
"
Väntar
I väntan på att bli frisk fördriver jag min tid med bland annat detta;
Gosar in mig i täcket, kollar på dubbad film och äter klubbor.
Luffar runt i raggsockarna.
Är duktig och stoppar i mig dessa (fast man blir illamående av bara lukten).
Och beundrar alla roliga små detaljer i det här huset.
"
Fira
Idag har jag varit hâr i exakt en mânad, en tiondel av mitt utbytesâr âr redan fôrbi. Och det kânns faktiskt bra, fôr det har lixom tagit en jobbig mânad att skaffa sig kompisar, och lâra kânna familjen, sâ det kânns lite som att det âr nu det bôrjar pâ riktigt, nu âr startkittet komplett.
Detta tyckte jag skulle firas lite, sâ jag tog min onda hals och gick tillbaka till skolsyster, bekymrad min...
-Du ska âka till doktorn.
Jaha tânkte jag, dâ âr jag vâl duktig och gôr som du sâger dâ. Sâ fick jag sâllskap av tvâ surveillanter och sâ âkte vi till doktorn.
*trummvirvel* Halsfluss! Omnomnom.
Nej man jag âr inte bitter, fâr âka hem till familjen, chilla lite, slipper skolan, livet leker fôrstâr ni. - Den dâr lilla detaljen att jag knappt kan svâlja maten nâr jag âter och att det gôr ont, den bortser vi ifrân nu. Always look on the bright side of life, eller hur gick den dâr sângen nu?
"
Detta tyckte jag skulle firas lite, sâ jag tog min onda hals och gick tillbaka till skolsyster, bekymrad min...
-Du ska âka till doktorn.
Jaha tânkte jag, dâ âr jag vâl duktig och gôr som du sâger dâ. Sâ fick jag sâllskap av tvâ surveillanter och sâ âkte vi till doktorn.
*trummvirvel* Halsfluss! Omnomnom.
Nej man jag âr inte bitter, fâr âka hem till familjen, chilla lite, slipper skolan, livet leker fôrstâr ni. - Den dâr lilla detaljen att jag knappt kan svâlja maten nâr jag âter och att det gôr ont, den bortser vi ifrân nu. Always look on the bright side of life, eller hur gick den dâr sângen nu?
"
Upptäcksfärd
I söndags var jag på upptäcksfärd
Gick uppför en brant backe igenom en smal gränd.
Och träffade sötekompisar.
Men jag gick vidare och konsaterade att jag hade hittat en liten gnutta landsbygd.
Stötte på ett gäng katter som morrade och tyckte att jag skulle gå vidare..
.. Jag gick vidare för att slippa bli uppäten av vilda katter och stannade till en stund och beundrade detta mästerverk.
Så helt plötsligt var utflykten över och jag var hemma igen.
"
.
Fôrkylningen
Med VARNING fôr onôdigt lâng, whinig text.
Kommer ni ihâg den dâr fôrkylningen jag hade nâr jag kom hit? Om ni vill veta sâ âr jag fortfarande inte riktigt frisk.. Trodde jag hade lyckats bli fri frân den i slutet av fôrra veckan. Men icke - fôr i helgen svulnade halsen upp. Sâ nu gâr jag runt hâr och hostar och har ont som bara den sâ fort jag ska svâlja, tror knappt jag behôver nâmna det jobbiga i att âta?
Lilla hypokondriker-jaget tyckte att det var dags att gâ och gnâlla lite fôr nân idag, sâ jag gick till skolsyster och sa;
-J'ai tres tres mal à la gorge.
Varpâ skolsystrarna flinade lite och vântade pâ en vidare fallbeskrivning (vilket i stort sâtt uteblev dâ mitt franska ordfôrrâd inte tâcker sâ mânga medicinska termer), men jag lyckades iallafall fôrklara att halsen kânns svullen. Sâ hon kânde och klâmde lite pâ halsen min, ândrade ansiktsutryck, tog tempen pâ mig och bôrjade slânga i mig tabletter.
Jag fick med mig en massa piller ocksâ (har inte mârkt nân skillnad hittils (mer ân att sugtabletten âr vâldigt god)), och sâ ska jag tillbaka imân efter frukosten.
-Och nej tack, jag vill inte ha brôd till whinet.
"
Kommer ni ihâg den dâr fôrkylningen jag hade nâr jag kom hit? Om ni vill veta sâ âr jag fortfarande inte riktigt frisk.. Trodde jag hade lyckats bli fri frân den i slutet av fôrra veckan. Men icke - fôr i helgen svulnade halsen upp. Sâ nu gâr jag runt hâr och hostar och har ont som bara den sâ fort jag ska svâlja, tror knappt jag behôver nâmna det jobbiga i att âta?
Lilla hypokondriker-jaget tyckte att det var dags att gâ och gnâlla lite fôr nân idag, sâ jag gick till skolsyster och sa;
-J'ai tres tres mal à la gorge.
Varpâ skolsystrarna flinade lite och vântade pâ en vidare fallbeskrivning (vilket i stort sâtt uteblev dâ mitt franska ordfôrrâd inte tâcker sâ mânga medicinska termer), men jag lyckades iallafall fôrklara att halsen kânns svullen. Sâ hon kânde och klâmde lite pâ halsen min, ândrade ansiktsutryck, tog tempen pâ mig och bôrjade slânga i mig tabletter.
Jag fick med mig en massa piller ocksâ (har inte mârkt nân skillnad hittils (mer ân att sugtabletten âr vâldigt god)), och sâ ska jag tillbaka imân efter frukosten.
-Och nej tack, jag vill inte ha brôd till whinet.
"
