Här kan man bo -3.

Ge mig en get!
 
 
 
 
 
 
 
 
Värdföräldrar och hund.
 
 
"
 

Här kan man bo -2.

 
 
 
 
"

Här kan man bo -1.

Trädgård med flera våningar och typ tuden vattenfall och fontäner.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
"

Sista gången gilt.

Förra helgen hade jag resans sista besök. 
 
Det var Mormor och Morfar som hade hittat till Puy.
 
Vi promenerade runt i stan, pratade om våren som kommer, och vad man egentligen ska göra med sitt liv.
 
Jag och Morfar tog de smala, smala trapporna upp på berget och klättrade på stege hela vägen upp till Madonnans krona.
 
Vackraste Mormor.
 
Små korta stunder tittade solen fram och vi fick kisa, annars hade vi perfekt promenadväder hela tiden.
 
 
Om 16 dagar vinkar jag hejdå, gråter (förmodligen) en skvätt, känner mig lättad och ångestfylld på samma gång. Och på kvällen återser en av de vackraste platserna jag vet. 
 
 
"
 

Coolare än catwoman!

Jag känner mig coolare än catwoman och starkare än spindelmannen. Har precis sprungit den där långa rundan jag för ett par månader sedan bestämde skulle vara sprungen innan jag lämnar Puy.
15 kilometer och en grymt nöjd och stolt Fanny som för ett år sedan våndades och halvt dog över ett coopertest. 
 
 
"

Glest

Det har blivit glesare och glesare mellan mina inlägg här. Tråkigt men sant. Varför det har blivit såhär tror jag beror på något så alldagligt som vardagen. Det mesta som händer här är lixom bara det som händer varje dag, inte så mycket att hänga i granen -än mindre att klottra ner på en datorskärm och skicka ut på internet så alla kan läsa det. 
 
 
Det som har hänt (som faktiskt är värt at berätta om) sedan jag tog mig tid att informera er om mitt liv senast är att jag har varit i Clermont-Ferrand igen. Jag och Lison var där igår på förmiddagen för att gå på öppethus på en högskola hon har sökt till. Det intressantaste för min del var arkitekturen på skolan och shoppingen vi hann med innan tåget mot Puy gav sig av. Samt den underbart goda salladen vi åt till lunch, får ni chansed så beställ en Salade Auvergnate!
 
I övrigt har jag sprungit och ännu en gång lyckats trampa in glassplitter i foten. Till följd av det har jag letat upp och med Corinnes hjälp beställt ett par sånna här;
Rosa såklart. Eller ja, har man små fötter som jag hamnar man ganska snart bland barnskorna, och heter man då Fanny och det finns rosa att välja på - ja då väljer man ju iallafall inte bort det paret. Jag hoppas att dom har hunnit komma fram till nästa helg och att våren tar och rycker upp sig igen. På radion varnar dom om mer snö, vilket varken jag eller någon annan är så intresserade av nu..
 
 
Nu är det städning som står på schemat och sedan ska jag ta och läsa ut denna. Jag har inte många sidor kvar nu, tråkigt. Nästan så jag ska försöka lägga vantarna på ett franskt exemplar också. Dubbelt så mycket läsning, franska övning och så kan jag skicka vidare den till familjen sen. Dom har börjat bli lite nyfikna nu när jag var och varannan dag sticker ut utan skor och till och med har beställt skor för att kunna springa som om jag var barfota fast utan att komma hem och fråga om en nål och en tändare.
 
 
"

Belfort.

I fredags packade jag, Hervé, Corinne, Brigitte och Alex in oss i bilen och for iväg till Belfort.
 
Vi drack som förväntat ganska många koppar kaffe här.
 
Fast vi drack inte kaffe hela helgen. Jag och Corinne gick tillexempel en vända här...
 
...för att titta på denna här. Tänk att vi gick ett helt varv utan att se bjässen!
 
Ärligt talat så var Belfort riktigt fult. Industriellt, grått och kallt. Tur att dom haft den goda smaken att måla sina hus i pastelliga färger iallafall - det piggar upp!
 
Det finaste miniatyr pianot jag någonsin har skådat hade dom trots allt. Synd att det inte gick att spela på det bara, eller kanske tur för min plånbok.
 
Och så en bild på anledningen till varför vi egentligen var där. 
 
Sen packade vi ganska snart ihop oss och åkte hem till Puy igen. Här hemma har solen skött sitt jobb hela dagen och jag har inte gjort så mycket mer än att agera soffa åt soffpotatisen här och filosofera över de stora frågorna i livet.
 
Det är kontigt hur livet fortgår hemma i sverige fast jag är här, och konstigt är det hur lite jag har reklekterat över det innan något viktigt ändras. Nu säger jag godnatt, sov gott.
 
"

Skryta.

Ska bara skryta lite med att här är det 25 grader och solsken.
 
Många värmande kramar till er i det nordliga vinterlandet
 
"

När Signe och Henny kom på besök.

I måndags kväll mötte jag upp dessa två på stationen och bjöd på en promenad med resväskor över kullerstensgator hem. Hemma skålade vi i champagne, inte bara för besöket, utan även för att Lison hade fått sitt körkort samma dag! Sedan bjöds det på raclette och jag blev imponerad av Signes franskakunskaper.
 
Nästa dag steg vi upp tidigt, Vi (Signe och Henny) drack imponerade mängder kaffe i skål. Sedan ägnade vi en stund åt att mysa i solen vid denna halvtinade fontänen efter att ha ätit galet goda crêpes till lunch.
 
Ajaj, blåfrusna tår..
 
Det var tisdagen det. Igår hade vi långfrukost och sedan fick dom med mig ut och springa! Proviantering inför hemresan, filmtittande och en hel massa prat hans också med såklart! 
 
Och nu, när dom har åkt måste jag säga att jag är full av energi för de resterande tre månaderna här i Frankrike. Kan det vara en kombination av de bästa systrarna jag vet har varit här med mig i tre dagar och att solen har krypit fram ut sin vintergömma igen kanske?
 
 
"
 

Ta skydd!

Ta skydd, för här kommer en bomb med fina och mindre fina formuleringar och bilder min Sverigevistelse har gett upphov till.
 
Mitt i natten på kastrup blev jag för första gången i mitt liv välkomnad med skylt.
 
Ungefär såhär fint väder var det hela veckan.. Lite mindre suddigt och blått kanske.
 
Hemma var det mest som vanligt, vi drack glögg och lyssnade på när Morfar spelade piano.
 
Nyår kom krypande. En eftermiddag var vi hos Ingrid och gjorde iordning efterrätterna, och innan festen drog igång gjorde vi oss fina hos Ellen.
 
Helt plötsligt hade det dukats upp för avskedsmiddag hemma i salen, och alla var samlade igen.
 
Sammanfattningsvis så gick tiden hemma väldigt snabbt, nästan lite för snabbt. Jag hann iallafall lära känna Luna lite och träffa mina systrar.
 
När jag kom hem hit till Puy igår slogs jag av en märklig känsla av att komma hem, vilket såklart känns fint. Och hemma i Wederslöf har jag av okänd anledning kallat Puy för hemma. Men redan igårkväll var jag tvungen att grina lite, allt är ju så fint hemma! - och jag är inte där..
 
Inte ens en springtur uppför trapporna till st Joseph statyn och många salta tårar på vägen hjälpte, så nu blev det matteplugg för att försöka hitta tillbaka till peppen. 
 
"

Sâg det till alla jag âr pâ vâg!

Om en liten stund âker vi till slâkten i Lyon, âter lite gott och strax dârefter finns jag att hitta alldeles ensam pâ flygplatsen i Lyon.
 
Tânk att om mindre ân ett dygn âr jag hemma!!
 
"

100

Ett hundra galna dagar hemifrån, ett hundra dagar sedan jag tog farväl av många som jag vanligen stöter på varje dag, ett hundra dagar i ett inte längre lika främmande land. 
 
"

Plötsligt händer det

När jag slog upp fönsterluckorna imorse möttes jag av detta.
 
Ja, det ligger ett tunt lager pudersnö på taket, och fastän att ni inte ser det på min utsökta bild så faller det lätta lätta små flingor! 
 
"

Paris

Fyra dagar i Paris med svenskt sällskap har passerat. Vi har mest latat oss, men ändå hunnit med en hel del.
 
Vi har plankat i metron.
 
Och lyssnat på metromusiker. Mycket mysigt och stämningsgivande om man frågar mig.
 
Kramat björnar vid eiffeltornet.
 
Tittat upp så vi nästan fick ont i nacken, men ändå bestämt oss för att stanna på backen med torn och höstfärgade löv högt över baskern.
 
Hedwid och Freja har läst kartan, och mitt lokalsinne har visat sig vara ganska värdelöst.
 
En kväll shoppade vi kläder i lösvikt.
 
Jag har trängts i trånga vintagebutiker med flera våningar och konstaterat att det går mycket skräp på ett fint plagg.
 
Vi hann med ett sista minuten besök på affären som säljer svenska varor som Kalles kaviar, saltlakrits, och gravad lax.
 
Och så har jag snabbfotat Moulin Rouge, mest för sakens skull.
 
Och så har vi pratat om hur det faktiskt är att vara utbytesstudent i Frankrike, delat erfarenheter om knasiga franska vanor och kedjerökande vänner, vandrat runt, myst på charmiga barer och såklart fikat... I mängder, något som kan behövas i ett kyligt paris när man för en gångs skull har fikasuget sällskap. 
Jag har haft jätte roligt och är väldigt glad att det annordnades en träff nu på lovet (även om jag är lite missnöjd med organisationen av det hela). Hoppas att alla känner att vi tar nya tag efterlovet och att resan trots för lite sömn uppbingade någon form av energi!
 
"

Andra bullar.

Nu ska ni få se på något annat än de bildlösa inläggen jag åstakommer i veckorna.
Veckans aktiviteter med ett gäng underbara människor...
 
VI börjar med måndagen på en bondgård i Teyzenac.
Magdalena hälsade på lammen.
 
Och jag var väldigt koncentrerad då jag bakade baguett.
 
Här är några som alltid vill vara med på kort...
 
...Och några som lever den franska idyllen full ut med baguett under armen.
 
På tisdagen packade vi in oss i en buss, och två timmar senare var vi i Lyon.
Där är det floder med broar överallt.
 
Och barer med tydliga skyltar.
 
Vi åkte båt med finfin flagga till ett shoppingcenter.
 
Jag såg till att få min efterlängtade macaron. (som inte var så god som namnet antydde)
 
Väl tillbaka på skolan visade Cecilia upp mössan/rumpvärmaren som hon hade köpt
 
Onsdagen spenderades i Yssingeaux, för att laga mat på en Lycée Emmanuel Chabrier.
Ellie illustrerar hur seriösa vi var under den dagen.
 
Liten milkshake att börja med. 
 
Linssallad (som var väldigt mycket större än den der ut!) till förrätt.
 
Huvudrätt i form av kyckling, svampsås och svamp-potatis.
 
och så lite (vääldigt mycket) efterrätt på det.
Överdriver (nästan) inte när jag säger att jag praktiskt taget rullade ut till bussen.
 
Sen blev det torsdag, och sista heldagen med svenskarna, här var dock kameran inte lika delaktig i vad jag hade för mig.
Här är dom iallafall (nästan) alla som deltog i Sverige-Frankrike utbytet iår. En hög härliga männinskor måste jag säga!
 
Och så en liten skymt från idag såklart.
Först satt jag här, bakom kameran och jag var minst sagt nöjd med det!
 
Men helt plötsligt var jag framför kameran jag med...
Vi får se hur Tv inslaget blir, kanske dyker det upp här?
 
"
 

RSS 2.0