Fôrkylningen

Med VARNING fôr onôdigt lâng, whinig text.

Kommer ni ihâg den dâr fôrkylningen jag hade nâr jag kom hit? Om ni vill veta sâ âr jag fortfarande inte riktigt frisk.. Trodde jag hade lyckats bli fri frân den i slutet av fôrra veckan. Men icke - fôr i helgen svulnade halsen upp. Sâ nu gâr jag runt hâr och hostar och har ont som bara den sâ fort jag ska svâlja, tror knappt jag behôver nâmna det jobbiga i att âta?
Lilla hypokondriker-jaget tyckte att det var dags att gâ och gnâlla lite fôr nân idag, sâ jag gick till skolsyster och sa;
-J'ai tres tres mal à la gorge.
Varpâ skolsystrarna flinade lite och vântade pâ en vidare fallbeskrivning (vilket i stort sâtt uteblev dâ mitt franska ordfôrrâd inte tâcker sâ mânga medicinska termer), men jag lyckades iallafall fôrklara att halsen kânns svullen. Sâ hon kânde och klâmde lite pâ halsen min, ândrade ansiktsutryck, tog tempen pâ mig och bôrjade slânga i mig tabletter.
Jag fick med mig en massa piller ocksâ (har inte mârkt nân skillnad hittils (mer ân att sugtabletten âr vâldigt god)), och sâ ska jag tillbaka imân efter frukosten.

-Och nej tack, jag vill inte ha brôd till whinet.

"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0