Om jag fâr ha en âsikt
Bara sâ att ni vet sâ blir det liiite roligare fôr mig att skriva fina saker som ni kan âgna er ât att lâsa om jag fâr lite respons. Och vet ni vad, inte âr det komlicerat fôr er heller!
Guide fôr att skicka fina hâlsningar till mig;
-Under varje inlâgg stâr det med stora bokstâver KOMMENTARER.
-Klicka dâr.
-Medans internet laddar tânker du ut nâgot fint du vill sâga till mig.
-Om du vill kan du berâtta vem du âr.
-I den stora rutan skriver du bara trevliga saker, exempelvis att kattungar âr sôta eller att muffins âr gott.
-Sen klickar du pâ knappen "Skicka Kommentar".
-Nâsta gâng jag kânner att jag tittar in hâr sâ lâser jag ditt fina lilla meddelande och flinar fânigt fôr mig sjâlv.
"
Snaart sâ nââstan kaanske..
Snart, snart, snart - helst nu sâ ska jag kalla mig flytande pâ franska. Fast bara nâstan ân sâ lânge.. eller?
Nâr klassas man som flytande egentligen? Ska man dâ lika gârna kunna prata politik som atombombstillverkning eller râcker det med att man kan fâ fram allt man vill sâga pâ ett begripligt sâtt?
Ska alla tempus och verbbôjningar vara toppen eller hur noga âr det egentligen med det?
Flashback, alltid lika tillfôrlitligt sâger mig bland annat fôljande;
- Mitt bästa svar är väl när man utan problem kan översätta en svensk text i en bok.
- En förutsättning för att kunna göra anspråk på att man kan tala ett främmande språk flytande är, att man kan tala på det språket utan att först formulera sig på svenska och sedan översätta.
- Jag tycker att man på något sätt talar flytande i ett språk när man kan tala på språket, och när man inte förstår något ord/uttryck så kan man få det förklarat för sig på det språket.
- enligt nån lärare så har man lärt sig språket när man omedvetet utför huvudräkning på det "nya" språket.
- ... när man på språket ifråga kan skälla ut en skitstövel utan att använda vulgära ord.
Understruket âr redan avcheckat... Tre av fem, som jag utan problem fixar, de andra tvâ âr lite si sâdâr.
¤ Ôversâtta en text - javisst, men det beror ju sâklart pâ âmnet. Ska gôra en test och be nâgon lâsa igenom.
¤ Huvudrâkning - ja, ibland, men inte alltid..
Hurvida jag nu âr flytande eller inte, det tror jag att jag âterkommer med lite senare.
Nôrden i mig.
Nu har nôrden i mig kommit fram pâ riktigt. Min tillvaro hâr i skolan, utan prestationspress och betygstress har nog en ganska stor del i det.
Ska jag vara ârlig sâ pluggar jag inte jâttemycket mycket. Jag "tvingar" till exempel aldrig mig sjâlv att plugga om jag inte kânner fôr det. Trots detta lâgger jag ner nâstan lika mycket tid pâ studier nu som under fôrsta âret pâ gymnsiet.
Vill ni veta varfôr? Jo, fôr att nu nâr jag inte kânner mig stressad ôver allt som ska in i huvudet sâ kan jag lâgga lite mer tid pâ att reflektera ôver det vi lâr oss. Vilket har lett till min extrem nôrdiga, men fina insikt av att mycket av skolarbetet âr vâldigt intressant.
-Jag sitter och lâser om relativitetsteorin och om mânniskor som lever i bakteriefria miljôer pâ min fria tid - bara fôr att det âr galet intressant.
Visst kan det tyckas ovanligt korkat att vânja mig av med rutinen att plugga fôr att det behôvs, eller det sâ inlârda betendet att faktiskt bry sig om resultatet pâ proven. Men sjâlv tror jag inte att det âr nâgon stôrre fara. Jag menar att jag vet ju vad det âr som gâller nâsta âr igen. Detta âr ett medvetet "sabbatsâr" med en enorm bonus i form av ett tredje sprâk.
Reflekterar jag lite till ôver detta sâ tror jag till och med att det kan vara nyttigt att gâ i skolan utan stora krav frân sig sjâlv och andra, att kânna att 3/20 âr ganska bra jobbat och klappa sig sjâlv pâ axeln âven efter ett IG. Det âr fôr mig nâgot helt nytt, en stor erfarenhet som jag tror att jag kan ha nytta av âven senare.
Trots mitt ganska selektiva plugg sâ hânder det ganska ofta att jag presterar bra pâ proven. Att mina kompisar konstaterar att jag hade tvâ poâng mer ân dom. Klart kan det bero pâ att mycket av det vi gôr har jag redan gjort i Sverige, men jag tror ocksâ att min avspânda relation till studierna har en del i detta.
Slutsatsen jag vill dra âr att det inte alltid lânar sig att idiot-plugga, och att man faktiskt ska kunna kânna sig nôjd âven med ett sâmre resultat âv vanligt. Skolan âr inte hela livet (vilket mânga tror hâr), man ska ju ha ett liv under tiden och ha ett par roliga âr att minnas nâr det sen âr ôver.
"
Âterfall
Ungefâr sâhâr ser man ut nâr man kommer tillbaka efter en tur ute.
vit, vit,vit...
Dumma, dumma! Jag som hade hoppats pâ en sagolikt tidig vâr hâr.
-Men okej, januari var kanske att ta i lite vâl.
"
Vissa dagar..
...fâr man slâpa sig ut ur huset, dâ âr det som vi alla vet bra med lite pepp och inspiration. En kamera âr ett vâldigt bra exempel pâ just det.
Sâ igârkvâll gav jag mig ut i kylan med tredubbla ylletrôjor, en onâdigt lâng halsduk och kameran i hôgsta hugg.
Tanken var sâklart att ta mig upp till kanten pâ "gropen" vi bor i och ta ett par sânna hâr fina bilder.
Men efter en snabb googlesôkning kan ni dock konstatera att bilden ovan inte âr min... Jag gjorde nâmnligen tvâ ganska radikala misstag i min jakt pâ en fin bild.
- Fôr det fôrsta sâ gick jag ut redan vid klockan fem (dâ det fortfarande âr ljust hâr). Tânken var att vara lite smidig och pyssla med detta innan jag bôrjade rulla kôttbullar och mosa potatis.
- Det andra, som âr mest pinsamt... Jag glômde minneskortet hemma.
Sâ min promenad upp till kanten och tillbaka hem tjânade tyvârr inte till sâ mycket mer ân att upptâcka en ny vâg hem och trâna baksidan en aning. Inte fy sâkâms det heller, men nâsta helg ska jag ge mig pâ ett nytt fôrsôk.
-Med minneskortet pâ sin râtta plats.
"
Jeopardy.
Nu har jag tânkt igen (jag gôr det râtt ofta har jag mârkt)... Och tro det eller ej, men det âr kunskapsrelaterat âven denna gângen. Jag har nâmnligen fâtt intrycket av att fransmân i allmânhet âr mindre allmânbildade ân svenskar. Exempelvis pâ âmnen som; stora hândelser i vârlden, râttstavning och gramatik av hemsprâk samt vetenskap.
Detta lâter ju sâklart lite brutalt och Sverige-âlskande nâr jag bara slânger ur mig det sâhâr. Men fakta âr att jag vâldigt sugen pâ att genomfôra ett test pâ âmnet. -Hitta pâ frâgor, ôversâtta till bâda sprâken och se vilka som kan mest. En liten inofficiel landskamp kan vi kalla det.
Annars kan ju rimligtvis inte veta om det bara âr att jag gâr runt och âr prâktig och "vet allt" eller om ovanstâende verkligen âr fallet.
Annars kan ju rimligtvis inte veta om det bara âr att jag gâr runt och âr prâktig och "vet allt" eller om ovanstâende verkligen âr fallet.
Sâ, vad sâger ni, ska vi leka Jeopardy?
"
Erfarenheter om saknad.
Jag saknar Sverige sâ galet mycket! Alltsâ sâdâr galet mycket som nâstan inte finns, fast det uppenbarligen finns ândâ.
Topp ett saker jag saknar i tre kategorier;
-Mat; Frukostmacka med salt pâlâgg.
-Sak; Min Iphone som ligger hemma nerpackad i en lâda.
-Stâlle; Hemma pâ kôkssoffan.
Det âr sâdâr knâppt med saknad har jag upptâckt, att den âr relativ pâ nâgot sâtt, och komplex som bara den. Och sâ âr den inte svart-vit heller.
Âven fast jag saknar hemma sâ mycket att jag skulle kunna ligga och lipa i en vattenpôl tills nâgon sâtter mig pâ ett plan hem sâ vill jag inte hem. Fast egentligen sâ vill jag bara hem. Men jag vill egentligen stanna hâr.
-Ja, det âr knâppt och nej jag âr inte (diagnostiserad) skitzofren.
Samtidigt som jag saknar hemma, sâ kan jag redan nu medans jag âr hâr sakna Frankrike, saknad i fôrtid lixom. Som nâr jag en natt innan jag âkte lâg och grât i min sâng, hemma i Sverige och hade "fôrtids-hemlângtan"
Jobbigt, intressant och givande. Eller ja, det sista hoppas jag iallafall.
"
Annandag jul.
Idag âr det annandag jul vilket kânns lite knâppt fôr jag har ju fortfarande inte fâtt fira min traditionella jul med famijen. Men, men det kommer snart. Redan imorgon âker jag hem, sâ dagen idag âgnas ât att packa vâskan, kolla sâ att pass och biljetter âr pâ plats och sâ har jag gâtt en lângpromenad fôr att handla ost och korv att bjuda pâ hemma.
Fôr att allt blir roligare att lâsa med lite bilder (âven skunkiga sâdanna) sâ fâr ni ta del av mitt totala packningskaos.
Och bara fôr att berâtta nâgot riktigt galet sâ tânker jag dela med mig av det fakta att det blommar i rabatterna hâr. Ja, det âr sant. Lila och gula penser (tror jag) strâcker pâ sig i parken. Fôrvirrande âr vad det âr, ska man sâga att det fortfarade blommar eller redan blommar??
"
Jag kan inte skilja pâ
Jag kan inte skilja pâ fôrvântan och hemlângtan. Fôr nâgon av dessa âr pâ besôk nu, pâ ett bra sâtt.
Kanske âr det fôrvântan infôr hemresan, kanske hemlângtan fôr att jag har varit borta lânge?
Pâ tal om kôttfârs sâ har jag lârt mig nâgot underligt, att man kan tycka obeskrivligt mycket om tvâ helt olika liv, tvâ helt olika lânder. Lite knâppt dâ jag fortfarande helst vill se vârlden ur ett barns svart-vita perspektiv.
Antar att jag hâller pâ att vâxa upp.. Peter Pan, kom och râdda mig!
"
Vi måste prata om en sak...
Idag är det lördag, lördagen den 15e december 2012. Jag har varit i Frankrike i 105 dagar, 105 av runt 300. Det betyder att jag redan har avverkat ungefär en tredjedel av mitt år som utbytesstudent, och vet ni hur det känns? Det känns ungefär såhär:
- Superduper, bajsdåligt, fint, skönt, ledsamt, sorgligt, fantastiskt, fult, laddat och jag vet inte vad.
Jag skulle förmodligen kunna skriva vartenda svenskt adjektiv här utan att ljuga det minsta lilla.
Det är nämnligen så himlans blandade känslor. På ett sätt är det så underbart fantastiskt att vara här att jag undrar vad i hela världen jag har gjort i Sverige i 16 år. Men samtidigt som det är helt oslagbart så saknar jag så många hemma, och jag saknar årstiderna och maten och allt möjligt. Till och med småsaker som att ge någon en kram när man träffas eller att toalettpappret är vitt.
Att jag har varit här i 105 dagar innebär en sak till, det innebär att det bara är 12 dagar kvar tills jag kommer hem till Sverige på jul och nyårs visit. Saken är den att även tanken på min korta lilla visit ger mig otroligt blande känslor. Det känns såklart bra att få återse alla igen, att få kramas och hälsa grannarna "Gott slut!" när man går igenom byn på kvällen. Men jag tycker också att det är lite synd att ta en paus nu när det äntligen är så bra. Att ta en paus från både människorna och språket. (Det finns en stor risk att jag uttalar många dåligt översatta franska uttryck nästa gång vi ses.)
Det jag vill säga är att jag älskar att leva här bland kaninpaté och dåligt engelsktalande fransmän, men minst lika mycket älskar jag att sitta framför vedspisen hemma med en kopp thé och inte plugga matte fast provet är om tre dagar.
På något konstigt vis känns det som att året redan lider mot sitt slut, vilket ger mig både ett ledsamt ansiktsuttryck för att jag snart måste lämna det jag har här och en något lättad känsla för att jag snart har klarat det stora testet jag har utsatt mig själv för.
"
Flersprâkig
Nu tycket jag att det âr hôg tid att vi reder ut detta med flersprâkighet. Att man fâr ytterligare ett sprâk under en sân hâr resa âr enligt nâmnligen en myt. Man fâr ett nytt sprâk, men dom andra fôrsvinner..
Jag kommer ibland pâ mig sjâlv med att tânka pâ franska, men nâr jag fôr nôjets skull ska ôversâtta min tanke till svenska sâ kan jag inte. Hur tragiskt âr inte det? Jag gâr ju inte runt och tânker sâ djupa filosofiska tankar att jag normalt sett inte kan uttrycka dom pâ svenska.
Precis samma sak hânder med engelskan, jag kan helt enkelt inte utrycka mig. Nâgon ber om hjâlp att ôversâtta ett ord, men det âr bara blankt. Nâsta vecka har jag muntlig presentation, men nej, jag kan inte. Hur tusan sâger man "riktar sig till" pâ engelska? Jag âr lost. Det har gâtt sâ lângt att jag ibland pratar med min kontaktperson, som pratar flytande engelska, pâ ..... franska.
Jag vet att det âr jâttebra allt detta och att det betyder att franskan kommer springande till mig, och det kânns jâttebra. Men det âr sâ avigt, hur tusan hânde detta?
Liten fotnot; inatt har jag drômt delvis pâ franska!
"
Framsteg
Jag har börjat skruva lite på reglagen på kameran.
Titta vad jag kan!
"
Skrammel och småskrot.
Blandat skrammel och annat småskrot - det är precis vad mitt pennskrin innehåller. Igår var det värre än vanligt, då det knappt gick att stänga.. Jag förstår inte hur det går till, tycker inte jag lägger till något, men ändå blir det lite tjockare varje vecka. Idag har jag dessutom varit och handlat ytterligare lite pennor till, så nu var det minst sagt dags för en riktig utrensning.
Såhär mycket skrammel blev det kvar efter min rensning, men det är vad man behöver. Suddigt och fint men så jag tycker bäst om det!
Nu ska jag skriva fina anekdoter på skrynkligt papper med mina nya fina pennor.
"
Kloka ord
Min kalender âr en klurig grej, den hâller ordning pâ mina lâxor och kom ihâg, den râknar ned och upp till skojjiga grejjer och sâ har den sâ mycket klokt att sâga. Lyssna bara pâ detta!
- Jovisst talar jag franska - inte flytande, men tillrâckligt fôr att fâ ôrfilar.
- De flesta mânniskor tillbringar sina liv med att gâ och lâgga sig nâr dom inte âr sômniga och stiga upp nâr âr det.
- Ett synonym âr ett ord du anvânder nâr du inte kan stava till det du fôrst tânkte pâ.
Tânkvârt!
"
Tjuvstart
Nu har jag tjuvstartat årets jul, något senare än vad jag brukar. Jag anser nämnligen att det är okej att börja julmysa så snart den rätta känslan infinner sig. För mig brukar det dra igång någongång i oktober, men min snälla mor hejdar mig från att dra igång julbaket innan advent. Klokt, för annars skulle vi äta kola och lussekatter hela året.
Jag har tillverkat årets första julklappsetiketter.
Har min söta tomte Jan som sällskap på skrivbordet.
Och lyssnar på julmusik, såklart!
En månad och 12 dagar kvar, sen tusan är julemyset på topp. Hoppas jag iallafall, det är nämnligen sagt så att jag ska fira jul här. Fast inte helt, för en jul utan att sitta i biblioteket hos Mormor och Morfar och äta pepparkakor och dricka glögg, det tror jag inte är en riktig jul (och jag vågar inte chansa!!). Hemma hos oss är det juletider länge förstår ni, så jag kommer hem till kära vederslöv ett par dagar efter jul för att titta på röda stugor begravda i snö och träffa alla jag saknar. Sen bär det av söderut igen och jag har ungefär ett halvår kvar av det hela.
"
Tar mig samman?
Dagens lärdom är att mitt huvud reagerar precis på samma sätt i Frankrike som i Sverige när den har 7 läxor/prov hängande över sig. Kaoset min hjärna ägnat sig åt idag:
- Måste plugga!
- Vill inte..
- Bara en liten stund, så har jag börjat iallafall!
- Onödigt ju, kan bara säga att jag inte har fattat frågan så är jag ursäktad.
- Dålig ide Fanny! Bara gör det!
- Men jag vill inte.... Jag kanske ska gå ut och gå en runda, frisk luft är alltid bra ju.
- Men då kommer det garanterat sluta med att jag glömmer bort läxorna helt, bättre att bara få det klart nu.
- Å andra sidan så är det hela 3 långa dagar kvar på lovet. Bättre att jag sparar lite på det så jag har något att göra de sista dagarna med!
- Dåliga undanflykter... PLUUUUGAAA!
Får du syn på en misshandlad mattebok så gör du bäst i att gömma dig väl, för då är jag inte långt borta.
"
Bränd
Idag har jag lärt mig något nytt. Jag råkade nämnligen klampa rätt i en vattenpöl i köket: Som väntat blev jag blöt om mina nya fina raggsockar, så jag hängde upp dom att torka vid kaminen. Lite otålig som jag är tyckte jag dock att det gick för långsamt, så jag tog den som fortfarande var blöt och hängde den på handtaget till kaminen...
...Strax därefter började det lukta lite bränt och min tidigare anmärkningslösa socka såg ut såhär.
Det fina i kråksången är att jag har lärt mig att man inte ska torka raggsockar (och förmodligen inget annat heller) för nära elden.
"
17
Helt plötsligt blev även jag sjutton. Sjutton år, en ganska värdelös ålder att uppnå. Det enda som händer är att man kan börja nedräkningen till arton då allt händer. Fast det gör jag inte än, först ska jag vara sjutton ett tag. Slita lite på den siffran precis som man gjort med de tidigare. Och så ska jag njuta av att det idag är min dag, och vara sådär födelsedagslat och inte göra mer än precis det jag vill.
Igårkväll blev jag firad något allderles fasligt.
Med tårta och sång på både svenska och franska.
Fina blommor.
Och så har jag blivit galet bortskämd med fina grattulationer och paket. Det värmer, precis som mammas hemstickade raggsockar jag har på fötterna!
-Hur har jag då valt att fira på den rätta dagen?
- Jo, jag har sagt hejdå till Mamma och Pappa.
- Konstaterat att det är mindre än två månader tills vi ses igen.
- Mottagit finfina gratulationer från familj och vänner både i Sverige och Frankrike.
- Ätit supersmaskig tårta, såklart!
- Läst födelsedagsbäcker framför brasan.
- Tittat, undersökt noga och provat övriga presenter.
Och det har jag gjort i pyjamas, som jag faktiskt överväger att byta ut mot riktiga kläder och ge mig ut och gå en runda. Eller jag funderar på att överväga att kanske göra det, så vi får väl se hur det blir.
"
Längtan
Nu åker vi snart till Lyon. Där ska vi träffa min Hervés familj, umgås med dom och sova där en natt. Ska bli spännande då jag inte har träffat så mycket familj än.
Och på fredag blir det ännu mer spännande, för då lämnar dom mig på flygplaten. Inte för att jag ska åka hem utan för att ta emot mina fina föräldrar. Ser så mycket fram emot att träffa dom och att dom ska få lära känna min franska familj och se vart jag spenderar året utan dom.
Längtar till jag får träffa er igen, exakt två månader sedan sist! <3
"
Första
Sprungit med Lison ikväll, vilket förövrigt är min första träning (bortsett från skolidrotten) sen jag kom till Frankrike. Ser därmed mig själv som friskförklarad från min nästan två måndaer långa förkylning med halsfluss och prickar och allt vad den har inneburit.
Känns bra. Mycket bra! Nästa gång blir det nog dock en runda i skogen istället för på stadion, föredrar minst sagt en halvt igenväxt slingrig stig framför en slät bana med exakt utmätta metrar hit och dit.
"
Känns bra. Mycket bra! Nästa gång blir det nog dock en runda i skogen istället för på stadion, föredrar minst sagt en halvt igenväxt slingrig stig framför en slät bana med exakt utmätta metrar hit och dit.
"
