Hamnat rätt?
Ibland undrar jag om jag verkligen befinner mig i sydcentrala Frankrike.
Exempelvis när kökstaket ser ut såhär.
Eller när jag går klädd såhär innomhus och fortfarande fryser.
Visst visste jag att det blir vinter även söder om skåne, men att det faktiskt blir vinter på riktigt här nere hade jag inte kläm på. Den egentliga skillnaden skulle jag säga är att vintern är senare här, och ljusare!
"
Min grej.
Hoppsan - jag har visst tackat ja till att följa med på en marionett-festival i Belfort nästa helg.
Teater börjar jag ju inte alls få nog av, och marionetter har jag ju alltid tyckt är lite magiskt.
Eller kanske inte.. Men resan innebär att upptäcka en ny stad, träffa nya människor och spendera en massa tid med mina världföräldrar. Possitiv, possitiv. 6 timmars bilresa enkel väg till en kall stad. Frågan är bara hur tusan detta hände?
"
The, duntäcken och snö.
I vanliga fall brukar jag öppna de blå förnsterluckorna det första jag gör på morgonen, men av någon anledning gjorde jag inte det idag. Istället klev jag ner i vardagsrummet och utbrast förvånat "Ohlala vad det snöar!" Jag kanske bordet tänka lite mer på min immage som svensk här nere i södern, när det är jag som tycker det är exotiskt med vita flingor som dansar nedåt gatan?
Frukost avhandlades snabbt och nu har jag krupit tillbaka ner under duntäckena med husets största mugg med the i vänsterhanden. Det är lördag, första dagen på det två veckor långa sportlovet och jag tänker inte lämna sängen längre stunder än vad som är absolut nödvändigt.
Idag är det nämnligen inte bara lördagen den 23e februari - det är också dagen för tjejvasan. Och jag råkar känna ett par tjejer som åker. Om 25 minuter börjar Svts internationella webbsändning och då sitter jag klistrad!
- Lotta och Maria: Jag hejjar på er! Jag kanske rent av tar mig upp ur sängen, går ut och kramar en snöboll och försöker träffa den där jobbiga tanten framför som håller ett lite för längsamt tempo? LYCKA TILL!
"
Snorunge.
Nu har jag gâtt och blivit en riktig snorunge igen..
Kanske att det âr lite mitt fel dâ jag lâmnade jackan pâ internatet i onsdags nâr vi gick ner till monistrol, det âr nânting med fransmân och vâlja uteserveringen i alla vâder...
Fem timmars lektioner kvar, sen susar vi hemmât i den lilla svarta bilen ett par timmar i fôrvâg.
Sportlov - hâr kommer jag! Helgen tânker jag âgna ât att titta pâ vasaloppet, dricka okristna mângder the och fôrsôka bli frisk sâ jag kan vara mitt vanliga spralliga jag nâr Signe och Henny ântligen kommer hit.
"
Sista.
Väskan är packad, fönsterluckorna är stängda och jag är längt ifrån klar för veckan som väntar. Men vad gör väl det? Boken ligger i väskan och väntar på att bli uppsliten när jag är färdig med proven med inte får gå ifrån salen innan klockan ringer.
Sista veckan innan lovet, fem dagars rutin sen ska jag ha sovmorgon, umgås med mina systrar och äta annat än matsalens friterade mat.
"
Promenix.
Idag bestämde jag mig för att besöka denna snubben.
St Joseph heter han och han är väldigt upplyst.
Väl uppe i solen på toppen hamnade de tjocka sticketröjorna i en hög.
Jag satte mig med solen i ögonen och blickade ut över stadens tak. Visste ni att det finns en regel att alla måste ha röda tegeltak här i Puy?
Och lagom till jag bestämt min för att gå hem så tyckte den första duvan att det var dags att lyfta.
"
Högt upp.
En pryl som ligger högt upp på listan över saker som jag tycker om är vårsol. Ja, jag har en lista över det också i min ägo.
Ungefär såhär fin är kanten på bunken kallad Puy i februarisol.
Och ungefär såhär fint kan ett kors vara i lagom mycket motljus.
Compotte är rätt fin ändå - eller iallafall när hon inte försöker störa mig när jag tappert pluggar.
Ja, du läste rätt. Jag pluggar - en lördagkväll. Med inte mindre än fem prov nästa vecka så är det hög tid att jag tar tag i plugget om jag ska få mer än sammanlagt 10 poäng på dom allihopa.
Hopp upp.
Behôver jag sâga att Frankrike hoppade upp ett par steg pâ listan ôver saker jag tycker om, nu nâr jag har âtit crêpes tvâ kvâllar i rad?
Riktigt sâhâr sâg det kanske inte ut i matsalen, men det var minst lika gott - det kan jag lova!
Och bara sâ att nivet sâ har jag redan tânkt ut vad jag ska svara om nâgon undrar vad jag tycker âr bâst med Frankrike;
-Crêpes
-Ost
-Créme des marrons vanillée.
Och ja, mina jeans har pâ nâgot konstigt sâtt blivit lite mindre sen i hôstas...
"
Pysselsöndag
Ungefär såhär ser min söndag ut. Pyssel, salta katter och..
.. och en och annan söt katt.
"
Dagens i-landsproblem.
Jag har alltid varit en riktigt sjusovare. En sån där jobbig stackare som gärna sover till klockan ett fast jag somnat vid tio. Powernappar har heller aldrig varit min grej då dom gärna blir 14 timmar iställt för en kvart.
Mysteriet med mitt enorma sovbehov är nu både löst och åtgärdat. Efter ett par månader med nio timmars obligatorisk sömn på fasta tider i veckorna och sovmorgon på helgerna är nu min kroniska sömnbrist botad.
-Något märkligt har hänt förstår du. Jag kan numera inte sova längre än till 10, inte hur mycket jag än försöker. Det går bara inte. Helt omöjligt.
Min sovklocka är orubbar (känns det som) och inställd på nio timmar, och den går som den ska även fast det blev sent efter bio och ett glas ute igårkväll.
Visst är detta väldigt bra, det tycker jag. Men då jag i mitt huvud fortfarande behöver ett halvt dygn med huvudet på kudden så går jag numera runt och tror att jag har sömnbrist - fast det faktiskt är precis tvärtom..
Utförligt och detajerat har du nu läst om Dagens I-landsproblem den tredje februari 2013 - GRATTIS.
"
Samlingen.
Sedan jag kom till Frankrike har jag börjat samla på mig vykort. Ett här och ett där, jag måste nog säga att det börjar likna en riktig samling nu.
Det började med dessa två som jag köpte när jag var i Paris och träffade de andra svenskarna.
Sen vet jag inte ritigt vad som har hänt..
...men bunten har bara blivit tjockare och tjockare ju längre tiden har gått.
Vad jag ska göra med dom vet jag inte riktigt, kanske en vykortsvägg?
"
Bergochdalbana.
Jag âker den Franska bergochdalbanan varje dag. Den âr ganska lâng, fôr vissa dagar gâr det uppât hela dagen, andra bara ner. Vissa strâckor svânger det kraftigt hela tiden. Âkturen âr lâng, den tar flera veckor, kanske nâstan en mânad, det beror pâ hur mycket fartvind som sliter i hâret.
Jag har âkt samma âktur flera gânger nu. Att vara hâr kânns lite som att vara pâ ett tivoli med bara en attraktion, vars svângningar jag nu kan i sômnen.
Med andra ord sâ mâste det hânda nâgot snart, jag bôrjar bli uttrâkad. Vardagen hâr kânns lika vardaglig som i Sverige och jag har inte kânslan av att gôra nâgot alls. Nu har jag testat att vara utbytesstudent, testat att gâ i den franska skolan, testat hur det âr att bli nerslâppt i ett frâmmande land och knappt kunna prata.
Att gôra denna resan var ju lite smâ-impulsivt. Det âr lite sân jag âr - jag fâr en idé och sâ vill jag genomfôra den pâ en gâng. Testa om det funkar. -Klarar jag av ett âr i Frankrike utan familjen och vânnerna? Nâr jag sen har gjort mitt lilla fôrsôk - ja, dâ âr det inte kul lângre.
--Se det som att du vill testa vad som hânder om du slâpper ett âgg frân tvâ meters hôjd. Nâr du har testat tre gânger sâ vet du att âgget kommer gâ sônder âven den fjârde. Dâr âr jag nu.. Jag ska precis slâppa mitt tionde âgg. Experimentet âr inte intressant lângre. Jag vill gâ vidare gôra nâgot annat, hitta ett nytt projekt. Fôrôvrigt har jag redan en massa kul idéer som jag vill genomfôra nu. Nu, nu! Otroligt frustrerande att behôva vânta.
"
Uppmârksamma
Jag tânkte uppmârksamma er mindre uppmârksamma pâ att uppmârksamma att vissa knappar och smâ stâllen hâr i bloggen har bytt namn.
"
Skryt
Gissa vilka jag ska fâ krama om 28 dagar?
"
Öde.
Ibland händer det när jag är ute och går på kvällarna att jag får känslan av att vara ensam i hela Puy en Velay. Det är mörkt men lamporna lyser och bilarna kör - ändå har jag känslan av att det inte är någon där.
På sommaren älskar jag den känslan, då vill jag mest bara springa omkring och njuta som Ronja Rövardotter...
...Men på vintern blir det mest tragiskt.
Nästan allt är bara dött. Dött och tråkigt - och inte kan man få det att gå snabbare heller.
"
Blä.
Idag är jag lite söndagsseg, en fin kombination av vetskapen av att det imorgon är måndag och att jag gick och lade mig alldeles för sent igår.
Jag tänkte trots allt vara lite duktig och röja av i mitt rum som förövrigt ser ut som tredje världskriget. Att städa är ju som bekant inte så väldigt givande. Istället funderade jag på vad min kosmetik innehåller, vilket är en följd av att jag förra veckan läste denna boken.
Mycket läsvärd, den borde läsas av alla som nån gång använder sig av någon form av kosmetik. Eller har för avsikt att göra det.
Så istället för att bädda sängen sprang jag ut i badrummet, hämtade neccesären och började läsa innehållsförteckningarna. Visst var jag beredd på att hitta en massa äckelpäckel, men någonstans trodde jag ändå att gränsen gick.
Min ansiktsskrubb exempelvis innehåller hudirriterande ämnen som sedan maskeras av ett smärtstillande ämne som är cancerframkallande och stör reproduktion och utveckling. Den innehåller även ett ämne som är misstänkt cancerframkallande och kan skada foster under graviditet. Detta är blandat med miljöbelastande ämnen som binder tungmetaller och stör hormoner.
-Trevligt att tvätta ansiktet med två gånger om dagen?
Vidare äcklande är det faktum att min deoderant innehåller inte mindre än 9 olika allergiframkallande ämnen, är miljöbelastande och dödar vattenlevande organismer när den kommer ut i miljön efter en dusch.
Och i mitt lilla oskyldiga läppsyl från snälla apoteket är två av huvudingredienserna baserade på råolja. Kanske inte så farligt för mig som användare, men destå värre för miljön och klotet.
Fräscht, eller hur? Nu ska jag gå och duscha och smörja in mitt huvud med hudirriterande, allergiframkallande kemikalier som sprider tungemetaller i miljön och kan ge mig cancer.
"
Helgbästisar
Imorse när vi åt frukost vände jag mig fundersamt om när jag hörde ett mycket bekant ljud. Tass,tass, mycket riktigt var det Compott. Tass, tass ,tass, kurrr följt av ett självsäkert hopp rakt upp i mitt knä. Sedan slog hon sig ner mitt i mellan mig och temuggen.
Då tycker jag att jag med rätta kan kalla henne för min helgbästis. Lite plats i knät mot en näve päls, mysspinnande och värmedyna, inte illa.
Nämen titta någon har varit på taket..
Spåren leder till min balkong och jag tror att jag vet vem det är..
"
Sista rycket.
Nu kôr vi sista rycket med plugg, sen râcker det fôr denna veckan.
Helg kânns vâldigt vâlkommet, sovmorgon likasâ.
Pâ min hand stâr det tvâ saker; spring och sova. De âr det jag kânner att jag vill gôra ikvâll. Sova. Springa. Sen ska jag ta tag i mitt liv igen.
"
En timme.
En timme - på stan - med kameran i högsta hugg.
15.00 Lämnar huset, och börjar gå mot centrum.
15.05 Stöter på första spegeln. Tänk att det tog mig fem månader att förstå att dessa speglar sitter i varenda krök bara för att jag ska kunna ta otalig många suddiga bilder på mig själv. Märkligt.
15.07 Får syn på dessa stackarna och undrar om dom aldrig tänker ge upp.
15.15 Jag gör ett tappert försök att få med stadens tre stoltheter på ett kort, vilket slutade med att jag backar in i en vägg, får publik och knäpper ett par taskiga bilder.
15.17 Upptäcker att julsmyckningen hänger kvar och ser omodern ut.
15.38 Står i kassan och ska precis betala när jag upptäcker reklamaffichen för min värdfars föreställning (till höger). Sliter snabbt upp kameran, tar ett kort, slänger ner den i väskan, rotar fram plånboken, för att sedan betala och få ett obekvämt leende av expediten.
15.43 Springer på denna rubriken och håller inte med. (översättning - Gigantisk isbana på vägarna.) Men vad vet jag? - jag har ju inte varit på vägarna sedan igårkväll.
15.50 Återkom till min favoritaffär, köpte pastellfärgade miniskålar för fyndpris och fick svartvita vykort på köpet.
15.56 Sprang på ytterligare en spegel. Vid detta laget hade nästan hälften av mina tre lager ylle åkt av och halsduken flyttat ner i väskan.
15.59 Skyndar mig uppför backen hem, stannar till och tar ett numera obligatoriskt spegelfoto i motljuset. Springer vidare hem och hinner nästan helt i tid till avtalad skypetid med Mamma och Pappa.
"
Energibomb.
Sen jag kom tillbaka hit efter min lilla Sverige-semester över nyår så har jag gått och blivit en liten energibomb. Det är helt galet hur mycket mer energi jag har fått, och så är jag i allmänhet mycket gladare och piggare.
Sådär helt magiskt har jag fått tillbaka lusten att träna och ta hand om mig själv. Väldigt fin och efterlängtad känsla kan jag informera om.
Något annat informerande och upplysande är den här boken.
Bara läs den är mitt råd. Själv har jag i skrivande stund en tredjedel kvar, men jag räknar med att den är utläst innan helgen är slut.
Väldigt intressant, lättläst och minst sagt inspirerande. För att uttrycka det milt så skulle jag vilja bannlysa allt socker och straffa dom stackarna som ändå äter det. Äcklade miner utlovas under läsandets gång.
Författaren Anna, driver även en blogg som finns att hitta här; http://ettsotareblod.se/
Iövrigt har jag en finfin lördag, bestående av precis lagom mycket träningverk och fin läsning. Senare väntar en tur med kameran - och minneskortet och ett samtal med familjen hemma.
"
