Girig.

Jag har kommit på mig själv med att vara riktigt girig - med franskan menar jag då. 
Hela tiden höjer jag målen och förväntningarna. Jag blir aldrig riktigt nöjd med min nivå. Jag menar hade jag för ett år sedan fått veta att jag skulle prata såhär bra så hade jag varit riktigt impad. Men nu - njäe, jag är väl knappt flytande? Jag litar knappt på när Lison säger att jag knappt har någon brytning, det säger hon nog bara för att vara snäll, tänker jag. 
 
Är jag ensam om att uppleva det, eller är det samma för alla tros? 
 
"

1a april.

Den första april är redan här, imorgon är det exakt sju månader sedan jag vinkade hejdå till Mamma och Pappa på kastrup. Tiden går snabbt när man har roligt!
 
En stund efter att jag skrev här igår visade det sig att Balen vi skulle gå på snarare var en nattklubb i en liten håla långt ut på landet - så jag var tråkig och stannade hemma istället. Och det kan man kalla för bra magkänsla för när Lison kom hem idag visade det sig att det hade varit en riktig besvikelse och att dom åkt därifrån ganska direkt.
 
Istället åt jag julmat i form av risgrynsgröt och skinkknäcke, lyssnade på radio, sorterade foton och skypade. 
 
Idag har vi tittat på film och jag pysslar med ett brev som ska hinna hamna i brevlådan innan vi åker till skolan imån. Jag har också lyckats skona mig från nästan alla aprilskämt, detta gick jag dock på och skrattade duktigt åt när jag insåg att det inte kan stämma.
 
Jusde, jag måste tipsa om gruppen Boulevard des airs också, lyssna lyssna!
 
"
 

Regn, långhelg och spring i benen.

Våren verkar inte kunna bestämma sig för om den ska stanna eller inte, vänder i dörren hela tiden. Här har det regnat nästan konstant i tre dagar men vad gör väl det? 
 
Nu råkar jag ju vara en sån där lite konstig typ som för det mesta tycker om regn, så jag lånar ett citat av Marley från google.
 
Att det idag är självaste påskafton märks inte alls, jag har inte sett ett endaste påskpynt utanför carrefours säsongsavdelning. Nu är ju inte påsken någon jättehögtid, så det är väl förlåtet, men ändå. Jag är ju van vid att det firas lite iallafall.
 
Något fint har vi fått ut av högtiden iallafall - vi är lediga på måndag. Långhelgen spenderas med Lison, resten av familjen är i Paris. Tanken är att vi ska till Elise ikväll, äta reclette och fira att bacblancen är över, att Juliette har fyllt 18, och att folk börjar bli antagna till sina högskolor. Imorgon kväll ska vi på bal.
 
Ontet i fotlederna är nu i princip borta med - så äntligen ska fivefingersarna få sin första springtur. Jag har lite ärenden att uträtta i stan så det blir en utmärkt runda. Bland annat ska jag köpa garn. De där mormorsrutorna jag virkade har fått mig att inse att jag faktiskt kan, och så är ju Freja inte så lagom inspirerande.
 
 
Ha en Glad Påsk och ät ett par ägg åt mig med!
"
 

Narnia.

Idag har jag varit ute på promenad. Jag har varit uppe på kanten, spanat ner på andra sidan och upptäckt att kapellet och statyn på bilden ovan är väldigt bra som landmärken när man inte hittar hem.
 
 
Image and video hosting by TinyPic
På vägen började läsa på skyltarna på folks portar och lärde mig att det finns mycket elaka hundar här omkring.
 
Kikade ner i någons trädgård.
 
Sen såg jag en kvinna gå ur ut denna porten utan att låsa efter sig(!) - Spännande, bäst att se efter vad som finns på andra sidan.
 

SKOG!
 
Image and video hosting by TinyPic
Såhär glad blev smålänningen i mig!
 
Sen gick jag förbi en spegel, lånade den ett ögonblick och traskade sen hem igen.
 
Det ni, det är lite sånt man kan ägna sig åt en söndag när man helst skulle vilja sy en klänning eller äta pannkakor med Lotta. Fast att gå på upptäcksfärd och hitta Puys egna port in till Narnia är ju inte fy skam det heller. Den stora utmaningen blir bara att hitta tillbaka nästa gång.
Nu ska jag packa väskan till internatet och sen titta på sketcher.
 
"

Vårfint.

Nu har jag pysslat om bloggen en smula. Allt funkar precis som vanligt även om vissa knappar har bytt namn och detta stället numera är en sprakande färgbomb istället för en grå bunker.
 
 
Förövrigt vill jag ha en sån här kjol och så längtar jag till kalla kvällsdopp i sjön i sommar.
 
"

Bra start.

Tänkte mest titta in och berätta att jag har fått en riktigt fin start på helgen. Började det hela med att vakna av ljuset vid åtta, sen käkade vi frukost hela familjen tillsammans - något som inte händer så ofta. En lagom varm dusch (något man inte kan få på internatet eftersom vi just nu har antingen iskallt eller skållhett vatten) senare städar jag av rummet eftersom Manon kommer hem idag, lyssnar på Winnerbäck och trippar runt i mina Rosa Pantern-skor.
 
Lasse i somras på öland med min fina, fina syster. Något jag mer än gärna skulle vilja göra om!
 
"

Syns inte - finns inte.

Klack - sâ snabbt gick det fôr vintern att hitta tillbaka till Haute-Loire. Under lovet sprang vi runt i sandaler och lâmnade jackan hemma och nu âr det snôstorm (med franska mâtt).
 
Brr"

Smask.

För en liten stund sedan gick jag och satte mig på baksidan för att avsluta detta projektet.
 
Inte visste väl jag att jag skulle våldgästa en delikat ödlemåltid.
 
Det visade sig vara ett effektivt sätt att få mig att tänka på annat än att fästa trådar.
 
Att leka med kameran kändes mer spännande.
 
Nu ska jag ut och smutsa ner fötterna lite.
 
"

Knappt vår.

Det pågår en liten diskusion här i huset. Det hela började egentligen igår då vi var på en liten eftermiddagsutflykt och jag glatt hoppade i sandaler. Termometern har de senaste dagarna visat temperaturer mellan 10 och 20 grader, vilket i min värld betyder sommar. Mina kära franska föräldrar håller dock inte med mig - det är ju knappt vår än! 
Ja, jag vet inte. Ska vi se detta som en liten kulturkrock kanske? 
Hur i hela världen jag ska klara av värmen här i början på sommaren vill jag knappt tänka på..
 
Under min lilla promenad till affären han jag iallafall knäppa lite fina bilder. (Bevis på att det visst är sommar!) Lite molnligt är det idag men det gör inget när det är fågelsång i varenda träd och de franska gubbarna i basker spelar boule på grusplanerna.
 
Dessa blomorna som var nyplanterade i höstas har överlevt vintern.
 
Jag stiftade bekantskap med dessa herrarna.
 
Såhär påbylsad och varmt klädd var jag. Stort misstag!
 
 
"

Åttonde mars tjugotretton.

Med nytrimmad lugg och handlingslista i handen slänger jag nu väskan över axeln och promenerar iväg till superU. Ikväll är det nämnligen jag som står för maten och jag har bestämt att vi ska äta något så smaskigt som brysselkål och baconlindad kyckling. Och så bebischokladbollar till kaffet. 
Fransk husmanskost i all ära, men ibland behövs det något som påminner om hemma.
 
På tal om hemma - hemlängtan. Alltså jag har fortfarande inte blivit av med den, den hänger med lite hela tiden fast det har ändrats en hel del sen i höstas. Då var det mer panik och känslan av att Jag vill hem! Nu finns den mest med som en ständig påminnelse av att borta är bra men hemma bäst, jag vill inte åka hem, men jag ser fram emot att packa upp neccesären, cykla iväg till Lotta och att äta en grovbulle på rasten.
Det är komlext detta och jättesvårt att sätta ord på, svävande och mossigt på samma gång. Lite som en disktrasa som är torr i ena änden och blöt i den andra eller som om det snöar och haglar på samma gång.
 
"

Sol.

Jag vet att det har blivit lite tråkigt och tyst här i bloggen under lovet, men det beror på att det ganska ofta ser ut såhär utomhus och att jag då passar på att njuta av det, eller helt enkelt bara ägnar mig åt den krävande aktiviteten att göra ingenting.
 
På måndag börjar skolan igen och då återgår allt till det vanliga igen, även min aktivitet här. Nu ska jag ge mig ut en runda i vårvärmen.
 
"
 

Slarvmaja.

Usch vad jag är slarvig med att se till att ha minneskortet med mig när jag traskar iväg med kameran på plats i väskan.

Du ska veta att idag är inte första gången jag får syn på en orginalbubbla som jag tycker att jag måste fota, jag sliter upp kameran och står och "fotar" som ett liten troll tills jag upptäcker att minneskortet än en gång har blivit glömt i datorn.
Slarvigt av mig.

"

Idag gillar jag.

Att bli mött av Noé som viftar på svansen när jag kommer hem.
 
Att jag äntligen har fått tummen ur och köpt väskan jag har gått och trånat efter ungefär hur länge som helst.
 
Rosa stolar på gatan.
 
Compotte som mjauar på min balkong och springer och lägger sig i sängen/ knät så fort jag öppnar för henne.
 
Skype som måste vara en av världens bästa uppfinningar!
 
Och denna bilden som jag är oförklarligt förälskad i.
 
"

1a mars.

Idag är det den första mars, det betyder att jag har hela mars, april och maj kvar här. Även fast skolledningen inte har gett mig något exakt datum än så är jag ganska säker på att jag kan åka hem i början av juni. 
 
Imorgon är det exakt ett halvår sedan jag klev ut i ankomsthallen i Lyon med min stora blå väska, vilket betyder att tre månade av nio är borta. Visst har det funnits en del tunga studer, men när jag tänker tillbaka på det som redan har passerat är det skratten jag minns. Skratt och fina händelser som bara flygit förbi mig. 
 
"

Packad

Väskan är packad, kamera, garn och böcker överst. Snart sätter vi oss i bilen och sex timmar senare stiger vi ut i staden Belfort. Där ska vi titta på marionett-teater, gå på marknad och förhoppningsvis ha det riktigt trevligt.
 
Detta betyder att det kommer bli lite tyst här igen, men på måndag ska jag väcka er till liv med bilder och berättelser från vår lilla resa. Tills dess, Inga nyheter är bra nyheter.
 

"

Inspirerad.

Imorse vaknade jag upp med träningsvärk efter gårdagens strapatser. Men vad gör väl det när jag är galet sugen på att testa barefoot running. Så kors i taket, jag snörade på mig löparskorna idag med. Jag fanns för allmän beskådan studsande i diverse trappor - och på stadion. Jag var ju tvungen att testa hur stor skillnad det verkligen blir på steget. Skor och strumpor hamnade vid sidan om medans jag tog ett par varv på fotbollsplanens mjuka gräs i lungt tempo, kände efter och mottog roade och nyfikna blickar från sportlovs-firande familjer. 
 
Ganska snart var jag utomhus igen, det är ju så svårt att låta bli när termometern visar tvåsiffrigt och eftermiddagssolen strålar över Puy.
 
Sandalpremiär den sista februari! 
 
Vad ägnar man sig då åt när man är ute själv på vårpromenad? - Jag gick och köpte ett äpple, satte mig vid floden la Borne, lyssnade på vattenbruset och spanade på änder. Är det vår så är det, och "tvingas" jag bo i en stad så gör jag, tur att det går att hitta lite landet-känsla här med!
 
Och så hade jag självklart med mig ett stycke kamera. Det är förövrigt ett hett tips om man vill se lite mindre vilsen ut när man är ute och går själv och tvunget ska stanna och se hela fågelns mask-måltid, eller känner för att hälsa på tantens söta bulldog.
 
För att göra min torsdag komplett har jag även bakat den första kladdkakan på riktigt länge. Ja, ibland är det riktigt fint att vara i Frankrike även fast jag faktiskt ser fram emot slutet på det hela. Tre månder är det kvar, en fjuttig tredjedel.. Jag lägger i en extra njuta-och-ta-till-vara-på-ögonblicket-växel för jag vet att kvickare än kvickt sitter jag med tårar i ögonen på en filt i skuggan av äppleträdet hemma i Wederslöf och klipper och klistrar i en fotobok med texten "Ett år i Frankrike" på framsidan.
 
"

Istapp.

 
 
 
"

Ta dig tid.

På min skola slängdes det vid lunchen den 11e februari 70 kg mat. Sjuttio kilo, 175 portioner fullt ätbar mat som runt tusen personer skickade i soptunnan vid en måltid. Vidrigt och tragiskt är vad det är.
 
Här finns en 15 minuter lång föreläsning av Tristram Stuart på ämnet. Ta dig tid att se den, tänk på det han säger och försök göra skillnad, den lilla skillnaden som får dig att må lite bättre och som kan inspirera andra att göra likadant.
 
 
"
 

Äkta lov.

Jag kan meddela att jag lever även om det varit lite tyst här i helgen. Hur levande jag är kan dock diskuteras då jag spenderat nästan hela första helgen av lovet i sängen. Men var inte oroliga, idag har jag bestämt att det är en pigg och glad dag så då blir det så. Jag har ätit havregrynsgröt till frukost, tagit mig ur pyamasen och lyssnar på peppig musik.
 
Ikväll kommer dessa två äntligen på besök. Signe och Henny alltså, inte hästarna.
 
Jag håller tummarna för att solen kikar fram igen de sista dagarna av årets andra månad och att snön slutar falla. Puy är ju så mycket finare i vårskrud.
 
Vad vi ska ägna oss åt har vi inte bestämt än, inte mer än att vi ska leka japanska turister med våra kameror, äta stans godaste crêpes och ladda på umgängeskontot så vi klarar oss till i sommar.
 
Signe och Henny, som jag har längtat efter er! Ha en säker resa så möts vi på stationen! 
Jag älskar er! 
 
"
 
 

.

Vi vet alla vad detta betyder..
 
"

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0