40

40 små yttepyttedagar tills jag åker! Är sjukligt taggad, galet vettskrämd och längtar något otroligt. Det känns både bra och dåligt på samma gång, värst blir det nog att lämna familjen och vännerna!

"


Förnödenheter

Jag har varit i bokhandeln och införskaffat lite saker som jag kan komma att behöva. 
 
Brevpapper och vykort, adressbok, hejdåbok (där alla mina vänner ska få skriva en hälsning innna jag åker) och kalender. 
 
Nägonting som IPK tog upp på informationsmötet var att man inte ska höra av sig hem när hemlängtan är som allra värst. Det tycker jag känns lite tråkigt, för det är ju precis då man vill det. Samtidigt förstår jag att det förmodligen bara blir ännu värre då. Så min lösning på det lilla dilemmat är att när jag sitter där och bara vill åka hem till familjen  - då ska jag skriva brev eller vykort till dom. Då kan jag höra av mig till min älskade familj när jag vill det, men jag får ingen respons på det jag skriver förrens efter ett tag, då hemlängtan förhoppningsvis har hunnit lugna ner sig. Sen tänker jag klart att jag kan ha mail och skype kontakt med dom också, men då kan vi ju ta det när vi känner att det passar.
 
Dessutom är det ju så kul att få brev med! Precis som när man var liten och hade en brevvän.
 
"

Vart ska du?

Var har jag hamnat då? 
 
Jag ska bo i en stad som heter Puy En Velay, strax syd väst om storstaden Lyon. Det är en stad med runt 20 000 invånare. 
  
Puy en Velay.
 
Familjen består av Mamma-  lärare, Pappa- skådespelare, och två döttrar, varav den ena studerar i Paris och den andra går i samma skola och årskurs som jag ska göra. Dock läser hon ekonomi och jag natur.
 
Skolan jag ska gå i heter Lycée Leonard De Vinci. Jag ska även bo på skolans internat i veckorna. På helger och lov åker jag och min värdsyster hem till familjen.
 
Skolans hemsida : http://www.lyc-leonard-de-vinci.ac-clermont.fr/
 
"
 

Utbytesstudent i Frankrike 12/13

Jag ska alltså åka som utbytesstudent till Frankrike läsåret 12/13, och det är just det denna bloggen är tänkt att handla om.
Jag tänkte att jag kan börja med att skriva lite om mig själv, vilken organisation jag åker med, vad jag har för förväntningar, vad jag tror kommer bli utmaningar och varför jag vill åka iväg själv i nästan ett helt år. 
 
-Vem är jag? Jag heter som sagt Fanny, och jag bor i en liten by i småland. Jag älskar mina vänner, skulle gärna bo på en båt, ibland ångrar jag i smyg att jag inte går frisör på gymnasiet istället för natur. Jag bor på en gård, skulle kunna gå klädd i enbart secondhandkläder, älskar att baka och har på tok för många favritparfymer för att kunna ta med alla. Jag har storlek 35 i skor, önskar att jag kunde rita och sjunga bättre och kan ibland få kreativa impulser som resulterar i att min naglar är fixade för en bal eller att min garderob har utökats med ännu ett plagg.
 
-Organisationen? Jag åker med Internationella Program Komtoret, som är en statlig myndighet som främjar internationellt sammarbete. Än så länge tycker jag att det har varit väldigt bra. Allt är bra ordnat och jag har fått tydlig information och bra kontakter. Vad jag vet så ordnas Ett års programmen ( som jag är med i ) till Frankrike, Spannien och Tyskland.
 
-Förväntningar? Jag har självklart jättemycket förväntningar även om jag försöker att inte ha det... Exempelvis att jag trivs med familjen (och dom med mig!), att jag får vänner och att jag kan känna att jag kommer in i en vardag även där.
 
-Utmaningar? (Eller farhågor) Det är ungefär samma som förväntningarna, fast från den negativa sidan såklart! Saker som att jag ska vara för blyg, att familjen är knäpp eller att folk bara tycker att jag är konstig.
 
-Varför? För att jag vill testa något nytt, tycker att Frankrike verkar awsome, jag vill utmana mig själv att göra något som jag egentligen inte vågar. Bli tvungen att prata franska och bli bättre på det, för att bli en bättre medmänninska och lära mig att vara mer anpassningsbar. 
Sen är detta med ett utbytesår något jag alltid har varit medveten om att det fanns, då min mamma åkte till usa ett år under gymnasiet. Hon hade det bra, så jag hara bara hört possitiva saker om det. Först funderade jag faktiskt på att läsa på high school, men sen jag var i Frankrike förra sommaren och blev frälst och min franskalärare berättade om detta så var det ganska självklart att det blir Frankrike.
 
"
 
 
 

RSS 2.0