fannyifrankrike.blogg.se -

Den svenska modellen.

Jag ska fôrsôka framfôra hur âckligt mega-fôrbannad jag âr pâ den svenska skolan. Detta helt utan svordommar och enligt principen "ingen nâmn ingen glômd."

Det som upprôr mig âr att bara fôr att svenska âr ett lâtt sprâk att lâra sig och vi inte sitter och tragglar vâra egna verb sâ betyder inte det att det âr onôdig kunskap att veta vad ett verb âr. Jag menar, vad tusan âr en verbpartikel eller en interjektion? (Jag har aldrig ens stôtt pâ dessa orden innan jag nu sôkte pâ verbformer pâ wikipedia.)

Hâr sitter jag i frankrike och fôrsôker lâra mig att bôja verb efter olika tempus och situationer och âr borttappad bara av termerna som uttrycker det jag ska lâra mig. Visst att vi inte har arbetat med detta pâ svenskaundervisningen - men varfôr i hela vârlden anvânder sig franskalâraren av termen hjâlpverb och inte auxiliaire? Hur kommer det sig att jag kan formulera helt korrekta meningar men inte svara pâ om mitt verb âr indicatif, conditionnel eller participe?

Nâgot jag har svârt att fôrstâ âr att det svenska skolsystemet ofta omnâmns som nâgot efterstrâvansvârt av fransmân. Visst, vâra elever âr mindre pressade och har mer av ett liv utanfôr skolan, men jag âr 17 âr och kan fortfarande inte rabbla multiplikationstabellen. Visst kan man av det dra slutsatsen att jag hâller hârt i minirâknaren och ser till att alltid ha nya batterier nâra till hands. Men vânder man lite pâ det hela kan man ocksâ dra slutsatsen att jag aldrig har varit tvungen att lâra mig hela multiplikationstabellen. Det âr ingen som har satt sâdan press pâ mig att jag har kânnt mig tvungen och till fôljd av det faktiskt lârt mig multiplikationstabellen.

Tack kâra svenska skola fôr att tvinga mig att bôrja om pâ noll igen efter fyra ârs franskastudier pâ hemmaplan. Det vârmer.

2013-03-20 @ 15:29:00 Au lycée Permalink

Kommentarer

Postat av: Julia

Håller helt och hållet med. Gått gymnasiet men är fortfarande urdålig på grammatiken i svenskan. (Gick ut med G i sv A och Mvg i sv B, säger ju ganska mycket om vart felet ligger haha). Detta har gjort att det gått väldigt dåligt för mig när det kommer till andra språkämnen också. Alltid varit hyfsad på engelska. Kunnat både prata och skriva dugligt. Men alltid sänkt mig när det kommer till grammatiken. Lika så när jag läste tyska. När man pratar och skriver kommer grammatiken oftast naturligt. Men lite mer invecklad grammatik eller att böja ord bara sådär utan att sätta det i en mening. Där går det verkligen inte bra. Är jätte intresserad av att lära mig fler språk, men för att göra det känns det som att jag skulle behöva läsa mer svenska. Och det känns ju sådär..

2013-03-21 @ 14:51:30

Postat av: Sigrid

Kanske du ska vara förbannad på skolan/skolorna du har gått på istället för det svenska skolsystemet. Jag kan multiplikationtabellen som rinnande vatten efter att ha blivit tvungen att lära mig det i mellanstadiet. Lärarna var verkligen hur hårda som helst på det. Samma sak är det med många av mina kompisar som gått i andra skolor.

Och vad ska man med kunskapen om hur man böjer verb i olika tempus? Helt onödigt! Seriöst.

Svar: Hej Sigrid,sjâlvklart âr inte alla skolor lika bra eller dâliga. Klumpigt av mig att uttrycka mig sâ.

Vad man ska med verbbôjningarna till frâgade jag ocksâ mig innan, i bâde svenskan och engelskan kommer det ju helt naturligt fôr oss. Jag vet inte vad du lâser fôr sprâk, men fôr mig har det blivit ett handikapp att inte kunna det. Hur allt ska bôjas efter tempus och person har man ju i vanliga fall en kânsla fôr, men nâr man bôrjar med ett nytt sprâk âr det ofta svârt att "bara gôra râtt" utan att kunna reglerna. Nu nâr jag kan franskan sâ bra att jag lâgger vikt vid att prata korrekt âr det nâgot som jag har bôrjat sakna mer och mer. Det kan tyckas onôdigt fôr andra, men det jag skriver hâr âr bara min âsikt och sâ som jag har fâtt uppleva det hela.

Kram, ha en trevlig dag!

Fanny

2013-04-02 @ 00:19:11
URL: http://jaghetersigrid.blogg.se

Trackback