fannyifrankrike.blogg.se

Med nytrimmad lugg och handlingslista i handen slänger jag nu väskan över axeln och promenerar iväg till superU. Ikväll är det nämnligen jag som står för maten och jag har bestämt att vi ska äta något så smaskigt som brysselkål och baconlindad kyckling. Och så bebischokladbollar till kaffet. 

Fransk husmanskost i all ära, men ibland behövs det något som påminner om hemma.

 

På tal om hemma - hemlängtan. Alltså jag har fortfarande inte blivit av med den, den hänger med lite hela tiden fast det har ändrats en hel del sen i höstas. Då var det mer panik och känslan av att Jag vill hem! Nu finns den mest med som en ständig påminnelse av att borta är bra men hemma bäst, jag vill inte åka hem, men jag ser fram emot att packa upp neccesären, cykla iväg till Lotta och att äta en grovbulle på rasten.

Det är komlext detta och jättesvårt att sätta ord på, svävande och mossigt på samma gång. Lite som en disktrasa som är torr i ena änden och blöt i den andra eller som om det snöar och haglar på samma gång.

 

"