Ta skydd!

Ta skydd, för här kommer en bomb med fina och mindre fina formuleringar och bilder min Sverigevistelse har gett upphov till.
 
Mitt i natten på kastrup blev jag för första gången i mitt liv välkomnad med skylt.
 
Ungefär såhär fint väder var det hela veckan.. Lite mindre suddigt och blått kanske.
 
Hemma var det mest som vanligt, vi drack glögg och lyssnade på när Morfar spelade piano.
 
Nyår kom krypande. En eftermiddag var vi hos Ingrid och gjorde iordning efterrätterna, och innan festen drog igång gjorde vi oss fina hos Ellen.
 
Helt plötsligt hade det dukats upp för avskedsmiddag hemma i salen, och alla var samlade igen.
 
Sammanfattningsvis så gick tiden hemma väldigt snabbt, nästan lite för snabbt. Jag hann iallafall lära känna Luna lite och träffa mina systrar.
 
När jag kom hem hit till Puy igår slogs jag av en märklig känsla av att komma hem, vilket såklart känns fint. Och hemma i Wederslöf har jag av okänd anledning kallat Puy för hemma. Men redan igårkväll var jag tvungen att grina lite, allt är ju så fint hemma! - och jag är inte där..
 
Inte ens en springtur uppför trapporna till st Joseph statyn och många salta tårar på vägen hjälpte, så nu blev det matteplugg för att försöka hitta tillbaka till peppen. 
 
"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0