Sagan om bjudningen.

Det var en gâng en flicka som hade Arts plastiques. Uppgiften var att skapa en tredimmensionell skulptur av en mânniskokropp med ett antal givna material. Med pâ listan fanns lim. Fint tânkte flickan, skruvade ut hela limstiftet ur sin behâllare och bôrjade forma en kvinnokropp. Nâgonstans i detta skedet fâr en av hennes vânner syn pâ projektet och frâgar sig hôgt om hurvida man fâr skulptera av limmet, eller om man bara fâr limma med det. Disskussionen drar igâng och nâgon frâgar lâraren vad som âr tânkt.
- Njae, lite fel har hon nog uppfattat det, men lât gâ, det âr ju fortfarande lite svârt med sprâket.
Flickan som tyckte att det var en genialisk idé, fick responsen att alla skrattade. Flickan skrattade ocksâ, och tânke att det bjuder jag pâ.
 
Ja, ibland (nâstan alltid) âr det bâst att bara se det roliga i situationen och skratta med.
14 som 40, lim som lim.
 
"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0