Deg
Kom hem till Puy men en massa energi sedan resans första genompossitiva skolvecka. I mitt huvud snurrar tankar om snö, advent och lite kvalitets-saknad av nära och kära hemma i småland.
Vad hittar man då på som utbytesstudent en såhär fin fredagskväll i centrala frankrike?
- Jo, först läser man brev från Lotta. Sen gör man årets första (men förhoppningsvis inte sista) pepparkaksdeg, sjunger Helganatt olagligt högt och falskt och svarar på brevet såklart!
Nu håller jag bara tummarna för att den beter sig normalt när den bakas ut imån. Jag kan iallafall intyga att den smakar precis som den ska. Sirap som sirap, eller vad säger ni?
Nu ska jag titta på solsidan och sen lägga mig tidigt. Imorgon är det första december och jag ska ha sovmorgon, äta pepparkaksdeg och titta på Greveholm.
"
Snô, rom och skitsnack
Imorse vaknade jag till exalterade rôster om att det var snô. Alldeles vitt och fluffigt var det nâr jag tittade ut, inte vad jag vântade mig av Monistrol i november. Det var dessutom riktigt mycket snô, ett tjockt lager som orsakade stora trafikproblem. Hela 14 personer i min klass var fôrsenade eller kom inte alls till skolan. Kan ni tânka er hur mycket snô vi har fâtt? Helt galet âr det, hela 4 cm blôtsnô har vi traskat runt en hel dag i. Fint âr det iallafall, âr det nâgot Lycée Leonard de Vinci slâr Katedral med sâ âr det utsikten. Jag har labbat med utsikt ôver vita tak och snôpudrade berg. Det ni! Och ikvâll har jag kastat vinterns fôrsta snôboll.
Sâhâr mycket var det ju inte riktigt, men nâstan.. ?
En underlig sak jag har reflekterat ôver endel, som fôrôvrigt inte har ett dugg med snô att gôra, âr hur min skola ser pâ det dâr med regler och lagar. Hâr praktiseras nâmnligen flitigt ordsprâket "Regler âr till fôr att fôljas, lagar âr till fôr att brytas." Ni ska fâ lite exempel sâ ni fôrstâr vad jag menar.
- Regel 1: Pâ internatet sover man kl 10. Alla lyder duktigt.
- Regel 2: Inga mobiler pâ lektionerna. Vilket betyder; det finns inga mobiler pâ lektionerna.
Och sâ tittar vi lite pâ lagarna.
- Lag 1: Minderâriga fâr inte rôka. Internatringningarna innefattar en kvarts rôkpaus varje kvâll.
- Lag 2: Minderâriga fâr inte dricka alkohol. I matsalen serveras det (i skâl) bakelser som simmar runt i rom. Mattanterna varnar oss om att det âr starkt.
Visst âr det lite intressant det dâr, hâr sitter jag och âr snurrig i bollen, och klockan 10 sussar jag garanterat sôtt i min sâng.
Fôrutom djupa tankat kring snô och varfôr vi serveras sprit i skolan har jag âgnat mig ât att skratta vansinnigt mycket idag. Det âr svârt att veta nâr det ska vara maskulinum och femininum och ibland hânder det att jag inte tânker efter och sâger fel. Fast det finns ju sâklart mycket annat att skratta ât, nâr Clarisse rodnar som en liten tomat pâ grund av ett visst samtalsâmne, eller nâr Laurène, Florence och Valentin springer ut fôr tjuvkika..
Och sâ kan jag skratta mig lycklig som ântligen kânner att jag vill benâmna mitt umgânge hâr fôr vânner.
"
Euphoria
Dôm av min fôvâning nâr hâr dunkas Eurovisionvinnande Svensk musik pâ kvâllskvisten.
"
"
Snô
Tro det eller ej, men ikvâll fôll den fôrsta snôn hâr i Monistrol.
"
Strâck
Onsdagar innebâr ju som bekant att vi slutar vid lunch. Vad har jag dâ âgnar mig ât dessa lediga timmar?
Jag har strâcklâst Ronja Rôvardotter sâklart!
Resultatet âr att jag âr mer ân lovligt taggad pâ att det ska bli sommar (fast fôrst jul sâklart) sâ att jag kan ut och rânna i de djupa smâlândska skogarna.
"
Vad hânder?
Fôrst en bra mândag, sen en riktigt bra tisdag, vad hânder med mig?! Nu ska jag ju inte fâ detta att framstâ som nâgot negativt, fôr det âr det verkligen inte. Helt tvârtom faktiskt.
Idag har jag exempelvis fâtt hôra av flera stycken att jag verkligen pratar bra nu, nâgon strâckte sig sâ lângt som till nâstan flytande - det vet jag visserligen inte om jag hâller med om. Men jag tackar och tar emot. Sâ lâttande att ântligen fôrstâ vad som âr roligt, och att kunna hânga med i snacket.
Imorgon har vi kontroll i fysik, och jag har lyckats fôrklara fôr Florence som inte hade fôrstâtt. Fôstâr ni den lyckan nâr det ântligen âr jag som fôrklarar, och att jag ôverhuvudtaget klarar av att prata fysik pâ franska. Nâr Valentin fôrvânat stâller frâgan om det âr Fanny som fôrklarar fôr Florence, ja dâ flyger man upp ett par steg pâ sjâlvfôrtroendetrappan.
Annars fnissar jag fortfarande fôr mig sjâlv ôver frâgan om vi âker bil pâ vintern i Sverige, eller om vi âker sân slâde som tomten. OCh sâ fachineras av att jag umgâs med folk som aldrig har âkt tâg, flugit eller âtit pâ McDonalds. I mina ôron helt obegripligt, dom tycker ju att jag har varit runt hela jorden!
Dagens stora chock; Jag âr visst inskriven fôr att skriva Baccen. Oh no, that's not happening! Ska leta upp han som âr ansvarig fôr det dâr imân och fôrklara jâvligt tydligt att jag inte âr ett dugg intresserad av att skriva nâgra prov i varken franska eller historia. Det âr ju dom âmnena som âr svârast, dom som jag inte ens har koll pâ nâr vi har lâxa i..
"
Stressen
Om knappt en timme ska jag prata med min franskalârare och elever pâ min skola i sverige. Ska berâtta lite om hur det âr har, svara pâ frâgor om livet som utbytesstudent i Frankrike och (fôrhoppningsvis) inspirera andra till att âka.
Var klok och tog till ordentligt med tidsmarginal innan ôverrenskommen tid fôr att hinna ladda ner programmet och fâ allt att funka - Mycket klokt gjort. Det visade sig nâmnligen att jag inte har behôrighet att ladda ner program till datorn, och den enda som kan ge mig behôrigheten inte kommer tillbaka fôrrens om en halvtimme.
/Stressadtjej_95
"
Var klok och tog till ordentligt med tidsmarginal innan ôverrenskommen tid fôr att hinna ladda ner programmet och fâ allt att funka - Mycket klokt gjort. Det visade sig nâmnligen att jag inte har behôrighet att ladda ner program till datorn, och den enda som kan ge mig behôrigheten inte kommer tillbaka fôrrens om en halvtimme.
/Stressadtjej_95
"
Sabbotage
Idag hade jag bestâmt att jag skulle genomleva en av historiens fôrsta bra mândagar. Det gick faktiskt jâttebra, mycket bâttre ân vântat.
- Ânda tills min underbara mattelârare tar mig ât sidan och sâger att hon inte tânker lâgga upp mina betyg pâ ENT. Det faktum att hon inte gôr det stôr mig egentligen inte sâ mycket, jag âr glad ôver det stora framsteget att hon ôverhuvudtaget râknar ihop mina poâng (vilket hon vâgrade gôra tidigare). Det som sabboterar min bra mândag âr att hon tydligt mâste fôrklara varfôr hon inte vill râkna betygen pâ riktigt.
- Hon âr nâmnligen inte intresserad av att sâtta dâliga betyg. Nâgot hon tydligen kânde behôvde fôrklaras utfôrligt och upprepade gânger fôr mig.
Att jag inte alltid fôrstâr frâgan och har spenderat hela mitt liv i ett skolsystem dâr man râknar pâ ett annat vis - det âr inte intressant. Betygen âr dâliga. PUNKT.
Otrolilgt vilken sjâlvfôrtroendeboost vissa lârare ger en, tack Madamme!
"
Favorit
Sâ blev det fredag igen. Helt klart min favoritdag, utan undantag, fredagar âr bra dagar sâ bara âr det!
Jag fâr komma nâmnligen hem hit..
Gosa med denna..
Framfôr denna..
Och sâ har jag en fullspâckad skoldag, utan en massa hâltimmar att kânna sig vilen pâ. Och det bâsta av allt - imorgon kan jag sova hur lânge jag vill!
Och sâ har jag en fullspâckad skoldag, utan en massa hâltimmar att kânna sig vilen pâ. Och det bâsta av allt - imorgon kan jag sova hur lânge jag vill!
"
Buffrar
Har precis buffrat vâlbehôvligt kompismys. Bara ligga i en sâng och prata skit och skratta sâ man fâr ont i magen, det var det jag behôvde. Nu âr jag pâ hugget igen, tvâ veckor kvar av skolveckan och sen âr det helg.
"
Tumme upp
Kânslan av att ha râtt nâr lâraren har fel -Tror inte jag behôver skriva mer ân sâ.
"
Mândagsnôje
Jag har tagit med mig bâde djungelvrâl och saltlakritsnappar till internatet denna veckan, Virginie undrade nâmnligen hur det âr.
Hehe, jag ser fram emot att fâ skratta gott ât reaktionerna!
"
Hehe, jag ser fram emot att fâ skratta gott ât reaktionerna!
"
Komedi
Kamera- check
Plånbok- check
Nu beger jag och Lison oss iväg på teater.
"
Himlen är blå.
Den största skillnaden jag upplever i undervisningen mellan svenska och franska skolan är tänket. Såhär brukar det gå till när man börjar på nytt kapitel i matten i Sverige respektive Frankrike.
Sverige: Läraren börjar ofta med en idiotenkel uppgift, låter eleverna lösa denna och klura lite på vart det hela skall leda. Sedan byggs detta på lite i taget tills man har kommit dit man ska. Nivån höjs hela tiden gradvis för att eleverna ska hänga med och verkligen förstå varje steg. Tappar man bort sig på vägen har man ofta förstått det underliggande och kan ganska snabbt komma på spåret igen.
Frankrike: Det nya kapitlet inleds med att läraren ägnar en timme åt att rabbla definitioner samt skriva ner dem på tavlan. Redan nästa lektion är det dags att börja räkna uppgifter och då förväntas eleverna ha lärt sig ett stort antal definitioner och regler utantill. Under denna lektion säger läraren en uppgift som alla räknar, sedan får någon stackare komma fram och göra den på tavlan. Hur man ska använda definitionerna och reglerna får man chansa på(om man inte haft lektion med sin privata mattelärare sedan förra mattelektionen såklart). Uppgiften rättas sedan av läraren som med sträng röst mässar om att eleverna måste arbeta hårdare. Det är först i den rätningen som man får veta hur de inlärda (men ej förstådda!) definitionerna skall användas.
Allra tydligast tycker jag att detta är på kemin, då de flesta i min klass fortfarande inte är säkra på hur man räknar ut exempelvis substansmängden i en lösning. Trots det är övrig kemiundervisning är på en betydligt högre nivå.
Min uppfattning är att vi i Sverige är mer måna om att eleverna verkligen förstår vad dom räknar ut och hur man kan vända och vrida på formlerna än vad de är här i Frankrike. Här är det viktigaste att kunna skriva ner rätt definition på provet (i rätt färg) och att det i läroplanen kan kryssas för så många kapitel som möjligt på så kort tid som möjligt. Har man som elev inte förstått är det ens eget fel - vilket gäller även om hela klassen sitter som fågelholkar.
I Frankrike är det viktigare att veta att himlen är blå än varför himlen är blå.
"
Skrammel och småskrot.
Blandat skrammel och annat småskrot - det är precis vad mitt pennskrin innehåller. Igår var det värre än vanligt, då det knappt gick att stänga.. Jag förstår inte hur det går till, tycker inte jag lägger till något, men ändå blir det lite tjockare varje vecka. Idag har jag dessutom varit och handlat ytterligare lite pennor till, så nu var det minst sagt dags för en riktig utrensning.
Såhär mycket skrammel blev det kvar efter min rensning, men det är vad man behöver. Suddigt och fint men så jag tycker bäst om det!
Nu ska jag skriva fina anekdoter på skrynkligt papper med mina nya fina pennor.
"
Sagan om bjudningen.
Det var en gâng en flicka som hade Arts plastiques. Uppgiften var att skapa en tredimmensionell skulptur av en mânniskokropp med ett antal givna material. Med pâ listan fanns lim. Fint tânkte flickan, skruvade ut hela limstiftet ur sin behâllare och bôrjade forma en kvinnokropp. Nâgonstans i detta skedet fâr en av hennes vânner syn pâ projektet och frâgar sig hôgt om hurvida man fâr skulptera av limmet, eller om man bara fâr limma med det. Disskussionen drar igâng och nâgon frâgar lâraren vad som âr tânkt.
- Njae, lite fel har hon nog uppfattat det, men lât gâ, det âr ju fortfarande lite svârt med sprâket.
Flickan som tyckte att det var en genialisk idé, fick responsen att alla skrattade. Flickan skrattade ocksâ, och tânke att det bjuder jag pâ.
Ja, ibland (nâstan alltid) âr det bâst att bara se det roliga i situationen och skratta med.
14 som 40, lim som lim.
"
?
Visste ni att nâr man har hemlângtan sâ vârker det i hela kroppen?
Kloka ord
Min kalender âr en klurig grej, den hâller ordning pâ mina lâxor och kom ihâg, den râknar ned och upp till skojjiga grejjer och sâ har den sâ mycket klokt att sâga. Lyssna bara pâ detta!
- Jovisst talar jag franska - inte flytande, men tillrâckligt fôr att fâ ôrfilar.
- De flesta mânniskor tillbringar sina liv med att gâ och lâgga sig nâr dom inte âr sômniga och stiga upp nâr âr det.
- Ett synonym âr ett ord du anvânder nâr du inte kan stava till det du fôrst tânkte pâ.
Tânkvârt!
"
Tre fjârdelar
Nu sitter jag i en annan skola ân den vanliga, idag var det nâmnligen dags fôr DELF-provet. (DELF âr ett internationellt prov i franska fôr folk som inte har franska som modersmâl. Klarar man provet fâr man diplom/ intyg pâ att man besitter en viss nivâ av sprâket. Intyget âr giltigt hela livet och om man klarar C1 eller C2 sâ behôver man inte gôra franska prov fôr att sôka till universiket hâr.)
Ân har vi hunnit med Lyssna, skriva och lâsa och i eftermiddag âr det prata som gâller. Tre frjârdedelar gjorda och jag kan sâga att det var bra mycket lâttare ân jag trodde. Nivân jag skriver âr A2, vilket âr nâst lâttast. Tanken âr att jag ska gôra detta igen i sommar, men dâ pâ en (fôrhoppningsvis) bra mycket hôgre nivâ. Vad jag sen ska ha det till âr en bra frâga, men lite meriter har ingen dôtt av! Till er som ocksâ tânker gôra detta senare, det âr nâstan exakt som nationella proven, sâ det âr inget nytt under solen.
Hâll nu tummarna fôr att jag skrapar ihop 50 poâng och fâr mitt fôrsta diplom!
"
Hemlângtan
Âh vad jag har hemlângtan! Fast jag fôrstâr inte riktigt sjâlv varfôr, ingen âr dum, allt flyter pâ, sprâket gâr minst sagt frammât och ja, jag vet inte. Allt âr bara sâ annorlunda. Inget âr riktigt samma, inte hur man lôser ekvationer pâ matten, eller skriver svaren, inte heller maten eller ens hur folk klâr sig. Och det som âr mest pâfrestande; i veckorna âr den enda tiden jag âr helt sjâlv dâ jag duschar eller âr pâ toa.
Man kan ju tycka att jag borde ha vant mig vid det hâr laget, 72 dagar borde râcka. Men det kan jag sâga att det gôr det inte - inte fôr mig iallafall. Det âr trôttsamt och fast jag âr vâldigt vâl omhândertagen sâ kânns det lite otryggt. Otryggt pâ det dâr viset att jag inte âr omgiven av min âlskade familj och mina vânner. Inte heller kommer jag hem efter skolan, inte ens till ett riktigt hus. Det jag kommer hem till hâr âr ett kallt rum som jag inte fâr ha fôr mig sjâlv.
Ned/Upprâkningarna i min kalender;
- 72 dagar i Frankrike
- 39 dagar till jullovet, dvs 5 veckor
- 43 dagar till julafton
- 46 dagar till jag fâr komma hem till mitt fina Wederslôf
- 3 lâxor och 2 prov kvar denna veckan
- 3 lâxor och 2 prov kvar att plugga till denna veckan
Nu ska jag bara kânna efter om jag har gnâllt fârdigt....
...
..
.
Nja, inte helt. Sânt jag lângar efter att gôra nâr jag âr hemma pâ lovet;
- Grâta glada târar
- Krama min familj..
- ..och mina bâstisar
- Fika och spela spel hos Mormor och Morfar
- Pussa pâ mina sôta djur - och Luna!
- Dricka glôgg vid granen
- Pulsa i snôn (eller slaska i snôslask??°
- Fâ hôra allt som har hânt medans jag har varit borta
- Fira nyâr med mina flickor
- Ligga och dra mig i sângen med adventsljusstaken tând i fônstret
"
Tjuvstart
Nu har jag tjuvstartat årets jul, något senare än vad jag brukar. Jag anser nämnligen att det är okej att börja julmysa så snart den rätta känslan infinner sig. För mig brukar det dra igång någongång i oktober, men min snälla mor hejdar mig från att dra igång julbaket innan advent. Klokt, för annars skulle vi äta kola och lussekatter hela året.
Jag har tillverkat årets första julklappsetiketter.
Har min söta tomte Jan som sällskap på skrivbordet.
Och lyssnar på julmusik, såklart!
En månad och 12 dagar kvar, sen tusan är julemyset på topp. Hoppas jag iallafall, det är nämnligen sagt så att jag ska fira jul här. Fast inte helt, för en jul utan att sitta i biblioteket hos Mormor och Morfar och äta pepparkakor och dricka glögg, det tror jag inte är en riktig jul (och jag vågar inte chansa!!). Hemma hos oss är det juletider länge förstår ni, så jag kommer hem till kära vederslöv ett par dagar efter jul för att titta på röda stugor begravda i snö och träffa alla jag saknar. Sen bär det av söderut igen och jag har ungefär ett halvår kvar av det hela.
"
Jag
Längtar
Hem
"
Succé
Nu har vi precis avnjutit en tre timmar lång lunch, tror aldrig jag kommer bli hungrig igen. Aldrig. Jag hade blivit ombedd att göra en svensk efterrätt, och valet föll på Ris à la malta. Klokt drag kan jag säga då det blev en succé även här. Något jag är väldigt glad över då det innebär att jag kan göra en av mina favorit efterrätter fler gånger, utan någon som klagar.
Ikväll vankas det klassfest, något jag ser fram mycket emot. Hoppas den kan föra med sig att klassen blir lite tajtare och att jag lär känna lite fler inom klassen.
"
Tar mig samman?
Dagens lärdom är att mitt huvud reagerar precis på samma sätt i Frankrike som i Sverige när den har 7 läxor/prov hängande över sig. Kaoset min hjärna ägnat sig åt idag:
- Måste plugga!
- Vill inte..
- Bara en liten stund, så har jag börjat iallafall!
- Onödigt ju, kan bara säga att jag inte har fattat frågan så är jag ursäktad.
- Dålig ide Fanny! Bara gör det!
- Men jag vill inte.... Jag kanske ska gå ut och gå en runda, frisk luft är alltid bra ju.
- Men då kommer det garanterat sluta med att jag glömmer bort läxorna helt, bättre att bara få det klart nu.
- Å andra sidan så är det hela 3 långa dagar kvar på lovet. Bättre att jag sparar lite på det så jag har något att göra de sista dagarna med!
- Dåliga undanflykter... PLUUUUGAAA!
Får du syn på en misshandlad mattebok så gör du bäst i att gömma dig väl, för då är jag inte långt borta.
"
Bränd
Idag har jag lärt mig något nytt. Jag råkade nämnligen klampa rätt i en vattenpöl i köket: Som väntat blev jag blöt om mina nya fina raggsockar, så jag hängde upp dom att torka vid kaminen. Lite otålig som jag är tyckte jag dock att det gick för långsamt, så jag tog den som fortfarande var blöt och hängde den på handtaget till kaminen...
...Strax därefter började det lukta lite bränt och min tidigare anmärkningslösa socka såg ut såhär.
Det fina i kråksången är att jag har lärt mig att man inte ska torka raggsockar (och förmodligen inget annat heller) för nära elden.
"
Sagan om glädjetårarna.
I fredags satt jag alldeles ensam på den stora stora flygplaten i Lyon. Jag satt och läste norsk litteratur på franska och väntade. Jag väntade och väntade. Informationen på skylten om att planet hade landat byttes ut mot information om att baggaget rullade in, jag gick anslöt mig till gruppen av människor som redan stod framme vid staketet och väntade. Och så fick jag syn på Mamma och Pappa, dom kom uttraskande med stora väskor och kläder anpassade för novembertermometern i Sverige. Det blev långa kramar och glädjetårar, jag hade visst saknat dom mer än jag själv trott.
Det vi har gjort dessa dagarna kan väl sammanfattas som familjemys och turistande.
En dag kom vi 82 meter närmare himlen genom att klättra upp till kapellet på vulkanen.
Kombinationen av blixtförbud och en något darrig hand blev såhär spännande.
Vi har tittat på gobbelänger i ett kloster.
Och druckit kaffe på stans cafeer. Vi beställde in cappucino och blev förvånade över all grädden.
Jag har myst av att se mina familjer lära känna varandra.
Pappas väska fylldes med lokala ostar, korvar, linser och annat gott.
Vi har gosat en massa med Compotte..
...framför brasan.
"
17
Helt plötsligt blev även jag sjutton. Sjutton år, en ganska värdelös ålder att uppnå. Det enda som händer är att man kan börja nedräkningen till arton då allt händer. Fast det gör jag inte än, först ska jag vara sjutton ett tag. Slita lite på den siffran precis som man gjort med de tidigare. Och så ska jag njuta av att det idag är min dag, och vara sådär födelsedagslat och inte göra mer än precis det jag vill.
Igårkväll blev jag firad något allderles fasligt.
Med tårta och sång på både svenska och franska.
Fina blommor.
Och så har jag blivit galet bortskämd med fina grattulationer och paket. Det värmer, precis som mammas hemstickade raggsockar jag har på fötterna!
-Hur har jag då valt att fira på den rätta dagen?
- Jo, jag har sagt hejdå till Mamma och Pappa.
- Konstaterat att det är mindre än två månader tills vi ses igen.
- Mottagit finfina gratulationer från familj och vänner både i Sverige och Frankrike.
- Ätit supersmaskig tårta, såklart!
- Läst födelsedagsbäcker framför brasan.
- Tittat, undersökt noga och provat övriga presenter.
Och det har jag gjort i pyjamas, som jag faktiskt överväger att byta ut mot riktiga kläder och ge mig ut och gå en runda. Eller jag funderar på att överväga att kanske göra det, så vi får väl se hur det blir.
"
Längtan
Nu åker vi snart till Lyon. Där ska vi träffa min Hervés familj, umgås med dom och sova där en natt. Ska bli spännande då jag inte har träffat så mycket familj än.
Och på fredag blir det ännu mer spännande, för då lämnar dom mig på flygplaten. Inte för att jag ska åka hem utan för att ta emot mina fina föräldrar. Ser så mycket fram emot att träffa dom och att dom ska få lära känna min franska familj och se vart jag spenderar året utan dom.
Längtar till jag får träffa er igen, exakt två månader sedan sist! <3
"
Sagan om saften.
Min värdmamma hittade precis en flaska med ettiket på svenska i köket. Och så frågade hon mig;
- Vad står det här?
Hjortronsaft från Norrbotten.
Konstigt tyckte jag och försökte förklara vad hjortron är för något;
- Små saker som ser ut som björnbär och hallon men är gula.
Det hade hon ingen aning om vad det är för något, så jag letade upp en bild på lämplig sökmotor på datorn. Artiska hallon visade det sig även heta, och jag blev väl lite mindre idiotförklarad när det visade sig finnas bildbevis för att detta konstiga bär existerar.
Mysteriet i den här anekdoten är dock inte löst där.
- Hur tusan hamnade det en flaska svensk hjortronsaft i vårt kök i centrala Frankrike?
Någon som sitter på hemlig information eller tror sig veta? Magdalena, är du boven i dramat? För om den har kommit hit med mig, då har jag bestämt haft påhälsning i reväskan, fått hjälp av små smurfar att gömma undan den utan min vetskap, och som sedan har bestämt sig för att den passar fint på köksbänken.
"
