Snaart sâ nââstan kaanske..
Snart, snart, snart - helst nu sâ ska jag kalla mig flytande pâ franska. Fast bara nâstan ân sâ lânge.. eller?
Nâr klassas man som flytande egentligen? Ska man dâ lika gârna kunna prata politik som atombombstillverkning eller râcker det med att man kan fâ fram allt man vill sâga pâ ett begripligt sâtt?
Ska alla tempus och verbbôjningar vara toppen eller hur noga âr det egentligen med det?
Flashback, alltid lika tillfôrlitligt sâger mig bland annat fôljande;
- Mitt bästa svar är väl när man utan problem kan översätta en svensk text i en bok.
- En förutsättning för att kunna göra anspråk på att man kan tala ett främmande språk flytande är, att man kan tala på det språket utan att först formulera sig på svenska och sedan översätta.
- Jag tycker att man på något sätt talar flytande i ett språk när man kan tala på språket, och när man inte förstår något ord/uttryck så kan man få det förklarat för sig på det språket.
- enligt nån lärare så har man lärt sig språket när man omedvetet utför huvudräkning på det "nya" språket.
- ... när man på språket ifråga kan skälla ut en skitstövel utan att använda vulgära ord.
Understruket âr redan avcheckat... Tre av fem, som jag utan problem fixar, de andra tvâ âr lite si sâdâr.
¤ Ôversâtta en text - javisst, men det beror ju sâklart pâ âmnet. Ska gôra en test och be nâgon lâsa igenom.
¤ Huvudrâkning - ja, ibland, men inte alltid..
Hurvida jag nu âr flytande eller inte, det tror jag att jag âterkommer med lite senare.
Kommentarer
Trackback
