Mini sagan om hopakoket.

I lördags efter turen i lilla Puy, samtal med mina föräldrar och lite pyssel tyckte jag att det hände för lite här. Hur löser man det bättre än att göra något?
Gärna något fint som uppskattas - det var helt enkelt dags för ett bak. Två googlingar och tio minuter senare hade jag krafsat ner ett recept på scones i min lilla anteckningsbok för allt och inget.
 
Efter lite funderingar och egentänk kom jag fram till att det var ett alldeles för tråkigt recept, så vad gör man då om inte att ändra lite?
 
Experiment skjuts in i ugnen, och precis lagom till jag hunnit diska undan var dom klara. Pyttesmå, lagon krispiga scones med stora bitar mörk choklad.
 
Om du som min kära familj i denna änden av europa tycker att mina små scones ser smaskens ut så är det helt fritt fram att härmas. Då blir jag bara glad.
 
"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0