Första dagen

Nu är jag här!
Har precis kommit hem, jag, Lison och Hugo har varit ute och ätit.
Allt känns jättespännade och häftigt! Ägnade en del tid på flyget åt att nypa mig själv i handen, för det kändes lixom inte verkligt att det äntligen hände! Har fortfarande en overklighetskänsla som vägrar försvinna. Känns som jag ska vakna snart och inse att jag bara har drömt.


 
Familjen är iallafall super! Ganska mycket är samma som hemma, men vissa småsaker skiljer sig. Som att man äter baguette till VARJE måltid, att toapappret är rosa och sånt. Inga stora kulturkrockar än med andra ord. 
Idag har jag och Lison varit nere i stan och köpt frimärken och skolsaker, och fixat så jag har en mobil som funkar och så. Och så har vi "fikat" med hennes kusin och ett par kompisar. När dom pratar med varandra förstår jag bara vissa ord och ibland (om jag har tur) någorlunda vad dom pratar om. Fast alla är snälla och förklarar sakta och tydligt för mig så jag också förstår.
Känner att jag sliter väldigt mycket på ordet Oui, menmen det går hem :)
 
Stan är jättemysig med nästan bara gamla hus med förnsterluckor. Tror inte jag har sett mer än fem nybyggda hus på hela dagen. Det är nog det som skiljer sig mest ifrån Sverige hittils, och att dem kör som dårar i dom smalaste av gränder. Hade det funnits en enda svensk polis här så hade hela staden varit utan körkort. ;)
 
 
Jag trivs jättebra här, både i stan och med folket. Imån ska vi göra crêpes och på eftermiddagen åker vi till internatet. Det känns lite nervöst, både att det innebär att jag snart får träffa mina rums - och klasskamrater, och att skolan snart börjar. Lison har berättat att lärarna pratar väldigt snabbt och mycket, så vi får väl se hur mycket jag förstår. Känns iallafall bra att veta att jag ine har några prestationskrav på mig.
 
Nu ska jag sova så jag inte vaknar vid halv 12 imon med.
 
"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0